Blivande kemilärare vid Göteborgs universitet läste fram tills förra terminen kurser i grundläggande kemi, miljökemi, fysikalisk kemi, biokemi och organisk kemi. Men i stället för kurser i fysikalisk kemi får de blivande lärarna nu bland annat ”inspirationsföreläsningar” och kurser i kemihistoria som inte tenteras.
Motiveringen för omdaningen av kemilärarutbildningen utgår ifrån studenternas erfarenheter där kemikurserna ”upplevs som svåra”. Ett annat argument är att ”studenterna får alldeles för litet kunskaper och färdigheter om sådant som de har praktisk nytta av i skolan”. Därför införs också 7,5 högskolepoäng ämnesdidaktik som då tillsammans med övriga ändringar tränger undan totalt 15 högskolepoäng av det som förut var rena ämnesstudier.
Lärarutbildningen är dock tänkt, enligt högskoleförordningens påbud, att vara upplagd med en fördelning mellan studium av ämnet och det som benämns ”utbildningsvetenskaplig kärna”. Syftet med ämnesstudierna torde väl vara just att studera ämnet, de praktiska bitarna av att undervisa i skolan borde rimligtvis de 90 högskolepoäng som utgör den utbildningsvetenskapliga kärnan stå för. Om den delen av utbildningen är undermålig ska inte det gå ut över ämnesstudierna.
Urholkar yrket
Det är uppenbart att det är den attraktiva tilldelningen av statliga medel baserad på genomströmningen av studenter som talar när Göteborgs universitet nu på detta sätt väljer att urholka utbildningen av blivande kemilärare. På sikt kommer detta naturligtvis att leda till en sämre utbildad lärarkår – hur ska man ens kunna argumentera för något annat? Ja, ponera för argumentets skull att ämnesstudierna inte behövs. Varför inte då avskaffa dem helt och hållet om de upplevs som svåra? Varför ska lärarna ens kunna mer än det som eleverna ska lära sig (enligt den för stunden gällande läroplanen?
Göteborgs universitet äventyrar nu aktivt återväxten av framtidens svenska kemister.
Rasmus Persson
gymnasielärare