Svensk hälso- och sjukvård håller en hög kvalitet, men står också inför stora utmaningar, såväl på kort som på längre sikt. Vårdens mest akuta problem är de allt längre vårdköerna. Dessutom brister ofta kontinuiteten i kontakterna mellan patient och vårdgivare. På längre sikt är rekryteringen av nya medarbetare till vården avgörande för att den ska fortsätta hålla god kvalitet.
Det finns inget enskilt eller enkelt svar på dessa problem och utmaningar, men vi menar att en del av svaret handlar om att mer vård ska finnas närmare medborgarna, och att den nära vården ska ha ett tydligare helhetsansvar för varje patient. Därför vill vi genomföra en primärvårdsreform som innebär att alla patienter ska ha möjlighet till en fast läkarkontakt som planerar patientens vård tillsammans med ett vårdteam.
I jämförelse med andra länder utförs en stor andel av all vård i Sverige på de större sjukhusen, i stället för på primärvårdsmottagningarna. Den här vårdmodellen kan ha fungerat en gång i tiden, men i dag betyder det att landets akutmottagningar tar emot patienter som hade kunnat få snabbare hjälp inom primärvården. Detta leder till att vårdens resurser inte används tillräckligt effektivt och att vårdköerna ökar.
Kedjereaktion
Primärvårdens bristande kapacitet skapar problem genom hela sjukvårdssystemet. Utöver växande köer innebär det även att patienter skickas runt i vården och tvingas upprepa sin sjukdomshistoria gång på gång när de möter en mängd olika läkare och andra professioner. Äldre och multisjuka patienter drabbas hårt av köer, vårdkedjor som inte fungerar och en personal som ofta inte hinner med på grund av en alldeles för tung arbetsbelastning.
I Sverige har endast 42 procent en fast läkare, jämfört med 80 till 100 procent i länder som Tyskland, Norge, Danmark, Holland och England. De flesta andra jämförbara länder har primärvårdssystem där patientens kontakt med en fast läkare utgör en central del i modellen.
En fast relation mellan patient och läkare ger trygghet för patienten och sparar tid. Den fasta läkaren som har det övergripande medicinska ansvaret stärker teamarbetet. Från internationell forskning vet vi att det finns ett direkt samband mellan å ena sidan en nära primärvård med god tillgänglighet och en stabil kontinuitet mellan en fast läkare och patienten och å andra sidan färre besök i akutsjukvården. En stärkt primärvård löser självfallet inte alla andra problem i vården men det skulle definitivt bidra till att förbättra situationen.
Vill ha fast läkare
Vi vet också att medborgare efterfrågar en fast läkare. Enligt en opinionsundersökning från Novus, som Läkarförbundet låtit göra, uppger 80 procent av de drygt 2 000 tillfrågade individerna att de vill ha en fast läkare, bland kvinnor är det 85 procent.
2010 införde Alliansen lagen om valfrihetssystem – vårdvalsreformen. Den har varit framgångsrik, ökat mångfalden inom primärvården och stärkt valmöjligheterna för medborgarna. Mellan 2010 och 2017 ökade antalet vårdcentraler med 20 procent. Men antalet specialister i allmänmedicin har under samma period i princip legat still.
För att säkra en välfungerande primärvård till hela befolkningen och lika vård över hela landet behöver Vårdvalet utvecklas. Vi ser att det behövs förstärkning både vad gäller vårdens medarbetare och ekonomiska resurser. Det kräver reformer. Primärvården behöver ett tydligt nationellt grunduppdrag och att listning sker på läkare, inte mottagning. Samtidigt kan en fast läkare inte ha för många patienter på sin lista. Allt för många patienter kan leda till sämre arbetssituation för läkaren och till sämre vårdkvalitet för patienten.
En god och effektiv vård kräver kontinuitet – alla patienter ska kunna välja en fast läkare. En primävårdsreform förutsätter på sikt ett antal åtgärder:
- Det måste bli attraktivt för läkare att utbilda sig till specialister i allmänmedicin. Det handlar bland annat om inflytande över arbetstider, arbetsbelastning och lön.
- Påbyggnadsutbildningar kan behövas för att andra specialister ska kunna bli dubbelspecialister.
- Tillgången på specialister i allmänmedicin behöver öka. Det förutsätter fler ST-läkare i primärvården.
- ST-läkare som ska bli specialister i allmänmedicin bör få möjlighet till en egen patientlista. Den ska vara anpassad efter hur långt läkaren har kommit i sin specialisering.
- Det bör även övervägas om listning ska göras på andra specialister i primärvården under en övergångsperiod. Dessutom behövs starkare incitament för specialisering inom allmänmedicin.
Underdimensionerad
Den svenska primärvården har länge varit underdimensionerad. Men erfarenheter från andra länder visar att det går att uppnå förbättringar relativt snabbt. Primärvården och den samlade nära vården ska utvecklas till att bli det naturliga förstahandsalternativet för de flesta patienter. Vi är beredda att satsa på primärvården. Sverige behöver en nationell primärvårdsreform.
Heidi Stensmyren
ordförande, Sveriges läkarförbund
Camilla Waltersson Grönvall (M)
sjukvårdspolitisk talesperson
Anders W Jonsson (C)
sjukvårdspolitisk talesperson
Anna Starbrink (L)
sjukvårdspolitisk talesperson
Acko Ankarberg Johansson (KD)
sjukvårdspolitisk talesperson