En sänkning av heltidsmåttet är en enligt vår mening en förutsättning för det längre arbetsliv som är konsekvensen av pensionsuppgörelsen. Det som höjs är åldersgränser i systemen knutna till pensionen, såsom sjukförsäkring och lagen om anställningsskydd. Klart är dock att vi måste lönearbeta under flera år än tidigare för att få samma utdelning i pensionskuvertet. Ett längre arbetsliv förutsätter också en bättre arbetsmiljö och som en konsekvens, mindre arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Vi måste orka arbeta de extra år som krävs av oss. Allt talar för att det är en angelägen reform, men tyvärr talar ingenting för att regeringspartierna kommer att lyfta tanken i pensionsgruppen. Att S-kvinnor har drivit frågan om sex timmars arbetsdag i flera decennier tycks inte röra statsministern i ryggen.
Klyftorna ökar i arbetslivet
Den så kallade arbetslinjen har kommit att upplevas allt mer som ett tungt ok för dem som är i arbete och som en ouppnåelig vision för dem som inte är i arbete. Med snabbt växande klyftor är inte ens en anställning någon garanti för en tillräcklig inkomst och framför allt inte en rimlig pension. Inte bara skillnaderna i inkomst ökar, utan även i arbetsvillkor, både i fråga om arbetsmiljö och privilegier ökar skillnaderna. De välutbildade och högavlönade har förmånliga avtal, god arbetsmiljö och förmåga att arbeta högt upp i åldrarna.
Vi möter ständigt människor, framförallt kvinnor som oroar sig över hur det ska bli för dem i slutet av deras arbetsliv. De funderar över hur länge de kommer att orka med sina jobb och över hur deras låga pension ska räcka till livets nödtorft. Många av dem har ägnat hela sitt arbetsliv åt att ge omsorg till andra, i vården, skolan och omsorgsverksamheterna, många har år av föräldraledighet och deltidsarbete bakom sig och vet så klart vid det här laget att det kommer att straffa sig i pensionskuvertet. En stor grupp kvinnor lämnar också arbetslivet i förtid, och oftast på en sjukförsäkring, efter att ha slitit ut sig inom ett låglöneyrke med dåliga villkor.
Behövs bättre arbetsvillkor
För dem låter det helt orimligt att pensionsåldern ska höjas och vi förstår dem. Visst är det så att de flesta av oss kommer att leva väsentligt längre än tidigare generationer och vi behöver anpassa pensionssystemet efter de nya förutsättningar som finns. Ska alla orka jobba längre måste vi börja med att förbättra villkoren på arbetsmarknaden så att det blir möjligt för fler. Ett starkt argument för att sänka normalarbetstiden är de höga ohälsotalen bland främst kvinnor i kontaktyrken.
Regeringens jämställdhetsmål och feministiska attityd har inte lett till påtagliga förändringar för kortutbildade och lågavlönade kvinnor. Kvinnor fortsätter att utföra huvuddelen av det obetalda hemarbetet och föräldraansvaret och samtidigt förvärvsarbeta. Inte alls konstigt att hälsan sviktar. Studier visar att efter andra barnet ökar långtidssjukskrivningar för kvinnor dramatiskt.
Satsa på bristyrken
För oss i FI är det naturligt att successivt sänka normalarbetstiden, att ta ut en del av produktivitetshöjningen i tid istället för i ökad konsumtion. Att få tid att leva, vara en engagerad förälder och samhällsmedborgare är efterlängtat av många. Vi inser dock att kortare arbetstid är svårt att införa direkt, när nu matchningsproblemen på svensk arbetsmarknad är gigantiska. Många av de yrkesgrupper som redan lider svårt av bemanningsproblem, skulle verkligen behöva kortare arbetstid, men först måste fler utbildas för att kunna göra det möjligt. Vi menar därför att reformen kortare arbetstid ska inledas med en stor satsning på att utbilda fler till bristyrken. Intresserade bör stimuleras att söka sig till bristyrken med hjälp av generösa studiestöd.
Och vi menar att dessa reformer måste inledas innan, eller åtminstone samtidigt som åldersgränserna i pensionssystemet höjs. För att såväl livet som pensionär och arbetslivet ska fungera i en ny och föränderlig värld behövs kraftiga systemförändringar. Vi behöver arbeta färre timmar om dagen, för att få plats med mer liv i vardagen, och för att orka arbeta längre upp i åldrarna. Vi behöver ett nytt pensionssystem som tar hand om oss på ålderdomen med värdighet och inte förpassar oss till en skuggtillvaro i fattigdom. Det är inte så troligt att regeringspartierna eller för den delen de borgerliga partierna ska lyfta behovet av kortare arbetstid, så ska det bli verklighet behövs FI i riksdagen, som feministisk blåslampa på de etablerade partierna.
Annelie Nordström (FI)
arbetsmarknadspolitisk talesperson och riksdagskandidat
Lotten Sunna (FI)
socialförsäkringspolitisk talesperson och riksdagskandidat