Aktörerna i den förnybara sektorn ställer sig frågan vilket energislag som ska ersätta kärnkraften när den tjänat ut (GP Debatt 25/9). Deras förslag är att Sveriges elproduktion ska baseras på förnybara energikällor till 100 procent. Vi säger inte emot. Det är mycket möjligt att det kan bli så i framtiden, även om det sannolikt ligger en bit bort.
Vår ansats är inte att förespråka vare sig kärnkraft eller vindkraft, i vår mening behövs alla koldioxidsnåla energislag på ett eller annat sätt. Vi vill dock belysa en kritisk aspekt som oftast förbises i debatten. Nämligen att det system som försörjer Sveriges konsumenter och industrier med el, består av fler delar än just elproduktionen.
Elnätet är inte anpassat
Utmaningen med att snabbt byta ut planerbar så kallad basproduktion, som kärnkraft i Sverige och kolkraft i andra delar av Europa, mot väderberoende sol- och vindkraft är att elnätet helt enkelt inte är anpassat för detta. Därför; om man vill åstadkomma ett effektivt skifte i elproduktionsmixen så måste man utreda konsekvenser och åtgärder för systemet som helhet, inklusive elnätet.
Att prata om att kraftigt öka andelen förnybar elproduktion utan att prata om hur den förnybara elen ska tas om hand och transporteras i elnätet, är som att säga att man vill minska andelen bilar i Göteborgs innerstad med 50 procent utan att prata om att bygga ut spårvagnsnätet, öka andelen pendlingsbussar eller bygga nya cykelbanor. Och dessutom inte prata om vad det skulle kosta.
I Sverige kan vi helt riktigt, som aktörerna i den förnybara sektorn påpekar, balansera vindkraftens och solkraftens variationer med hjälp av vattenkraft. Det finns olika utredningar kring hur mycket. Men en annan växande utmaning för elnätet är att det är byggt för centraliserad produktion med få och stora kraftverk. Nu går vi mot en decentraliserad produktion med små och många kraftverk på helt nya platser, ibland i form av privata hushåll, som alla ska kunna anslutas till elnätet och både kunna skicka ut el på nätet, men också ta emot när den egna produktionen inte räcker till.
Smarta elnät kräver forskning
Genom att modernisera elnätet och göra det ”smartare” så kan mer oregelbunden och väderberoende kraft få plats i systemet – men det kräver såväl forskning som investeringar. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som fastställer de ekonomiska ramarna för Sveriges elnätsföretag. Vi hoppas att de har med i beräkningarna vad det kommer att kosta att utveckla elnäten på det sätt som krävs för att hantera allt mer väderberoende kraft.
Energibranschen är den största ekonomiska motorn i Sverige och kan fortsätta vara det. Det är dock en mycket kapitalintensiv industri med långa planeringscykler vilket kräver långsiktiga och pålitliga politiska beslut, annars blir det stopp i utvecklingen. Hur god viljan än är.
Anders Richert
chef elnät på branschföreningen Svensk Energi
