Företagen måste skärpa sina uppförandekoder

ANNONS
|

    <strong>Henrik Munck</strong>, aktieägare i AB Volvo och tidigare vice president inom AB Volvos utvecklingsdel med ansvar för bland annat styrning och beslutsprocesser samt kommunpolitiker för Miljöpartiet, Göteborg
Henrik Munck, aktieägare i AB Volvo och tidigare vice president inom AB Volvos utvecklingsdel med ansvar för bland annat styrning och beslutsprocesser samt kommunpolitiker för Miljöpartiet, Göteborg

Svenska företag och den svenska samhällsmodellen har gott rykte runt om i världen; vi samarbetar, vi tar ansvar, och vi bryr oss om andra.

Men året 2016 går tyvärr till historien med flera skandaler. Det gällde svenska företags inblandning i korruption i Östeuropa, skatteflykt i Centralamerika, och direktörers verklighetsflykt med privatflygplan, med mera. Och kronjuvelen AB Volvo fick betala sex miljarder kronor till EU på grund av kartellbildning och bristande hantering av miljökrav.

Konkreta förslag till förändring

2016 är också året då klimatkrisen ökade med nya värmerekord och världspolitiken ändrades i grunden. Globalisering, privatiseringar och avregleringar gör att företagens inflytande över samhället är större än någonsin. Men med befogenheter följer krav på ansvar. Företagens så kallade uppförandekoder innehåller dock ofta mer vackra ord än skarpa åtaganden. På AB Volvos bolagsstämma i morgon lägger jag därför fram konkreta förslag:

ANNONS

1. Betala bolagsskatt i Sverige. Grunden för den svenska demokratin och välfärden är en aktiv vilja till att betala skatt. Det gäller såväl privatpersoner som företag. Internationella storföretag med huvudbas i Sverige bör därför ha en policy för att betala bolagsskatt här.

2. Sluta med privatflyg. Det är oförsvarbart att en direktör kan orsaka utsläpp på en enda resa som är i nivå med vad varje människa borde hålla sig inom under hela livet. Privatflyg är slöseri med aktieägarnas tillgångar, och informella belöningar som att få leva som en oljeshejk eller rockstjärna kan leda till en skadlig företagskultur.

3. Granska representationsjakter. Företag behöver upprätthålla kontakter, men när företrädesvis en inre krets av medelålders män samlas i en jaktstuga så är det inte säkert att ta ansvar står högst på dagordningen.

4. Redovisa medarbetarundersökningar. ”Medarbetarna är vår viktigaste tillgång” säger alla företagsledare. För att bedöma ett företag är det därför viktigt att aktieägare får adekvat information om medarbetarna. En stor koncern som AB Volvo är normsättande och har därför ett särskilt ansvar kring arbetsmiljö.

5. Utveckla visselblåsarfunktionen. Medarbetarna är de som har störst möjlighet att avslöja missförhållanden inom ett företag. Men felaktigt utformad kan en visselblåsarfunktion i stället leda till att visselblåsare identifieras och utsätts för repressalier av företaget. Medarbetare måste därför garanteras att en helt oberoende utredning görs om så begärs.

ANNONS

6. Ersätt bonus med fast lön. Det finns inget belägg för att bonusar leder till bättre prestation bland höga chefer. Tvärtom kan detta bidra till att höga chefer gör felaktiga prioriteringar. Bonusar kan även vara grogrund för en företagskultur där det blir mer fokus på att kortsiktigt redovisa efterfrågade siffror eller till och med manipulera viktiga nyckeltal.

7. Stöd samhällskontraktet. Vår demokrati bygger på att deltidspolitiker kombinerar jobb med politiska uppdrag. Privatanställda är dock kraftigt underrepresenterade bland politiker jämfört med befolkningen (SCB, 2015). ”Problem med arbetsgivare” är tyvärr också ett huvudskäl till att hoppa av uppdrag. Företag bör ha en policy för hur man möjliggör för politiska uppdrag, och att man undviker påtryckningar på politiker som dessutom är anställda på företaget.

8. Ändra bolagsordningen. Bolagsordningen beskriver vad företaget ska syssla med och varje företag bör inrikta sin verksamhet på vad som är hållbart för vår planet. Snabba samhälleliga förändringar kan göra att ett företag som inte är inriktat på hållbarhet med kort varsel kan se grunden för sin existens försvinna.

Sammantaget behöver företag som AB Volvo stärka sin styrning. Det allvarliga är inte själva pengarna som slösas på privatflyg etcetera utan den skadliga företagskultur som kan följa när effekterna av informella belöningssystem läggs samman. Vi behöver i stället gynna företagsledningar som ser att ansvaret för företaget och samhället går hand i hand.

ANNONS

Henrik Munck

aktieägare i AB Volvo och tidigare vice president inom AB Volvos utvecklingsdel med ansvar för bland annat styrning och beslutsprocesser samt kommunpolitiker för Miljöpartiet, Göteborg

ANNONS