Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    För att alla de svåra frågor som måste hanteras och beslutas av riksdagen de närmaste åren ska bli så bra och balanserade som möjligt är det viktigt att alla kan känna sig representerade bland beslutsfattarna, skriver Christina Rogestam (C). Bild: Fredrik Sandberg / TT

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    För få seniorer i riksdagen

    Andelen seniorer i valmanskåren är 27 procent och i befolkningen i sin helhet 20 procent. I den nyvalda riksdagen finns sex ledamöter över 65. Om vi seniorer skulle ha en rimlig representation bland ledamöterna borde antalet seniora ledamöter vara det tiodubbla, skriver Christina Rogestam (C).

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Spelar detta någon roll? Många yngre politiker kan läsa in sig och ta ansvar för frågor som är viktiga för seniorer: pensioner, tillgängliga bostäder, fungerade sjukvård för multisjuka, med mera. Det är klart man kan läsa in och skaffa sig kunskaper, men det är något annat att uppleva det själv eller med jämnåriga vänner och bekanta.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Det borde finnas fler som, med den erfarenhet livet ger, reflekterar över hela samhällets funktion och som ställer frågan hur fungerar detta för seniorer, för personer med funktionsnedsättningar med flera.

    Många frågor

    Hur får man till exempel information och kan beställa biljetter när man inte har tillgång till dator eller smartphone, hur betalar man räkningar, hur håller man sig uppdaterad när det alltid hänvisas till programmets sajt? Finns det tillgängliga bostäder? Hur fungerar sjukvården för människor som är multisjuka? Hur stor är nyttan av ett vaccinationsprogram? Varför ska seniorer betala högre skatt än löntagare?

    Det är klart man kan läsa in och skaffa sig kunskaper, men det är något annat att uppleva det själv

    Valet är över och riksdagen ser ut som den gör de närmaste fyra åren. Då, menar jag, är det nödvändigt att på andra sätt se till att man tar tillvara seniorernas kompetens och erfarenhet. I kommunen kan det handla om att ge större tyngd åt det kommunala pensionärsrådet – inte information efter beslut utan tung remissinstans före. Pensionärsorganisationer har stor erfarenhet bland sina medlemmar.

    Lyssna på seniorernas behov

    På riksplanet behöver partierna också hitta fler vägar att lyssna på seniorerna, deras erfarenheter och behov. Den kommande regeringen kunde överraska med att utse någon eller några av sina erfarna seniorer som ministrar. Eller i vart fall komplettera skaran med 25-åriga så kallade politiskt sakkunniga runt ministrarna med några erfarna seniorer. Andra sätt är att involvera de seniororganisationer/nätverk som flertalet av partier har på ett tydligare sätt i arbetet med viktiga politiska frågor.

    För att alla de svåra frågor som måste hanteras och beslutas av riksdagen de närmaste åren ska bli så bra och balanserade som möjligt är det viktigt att alla kan känna sig representerade bland beslutsfattarna – kvinnor och män, personer med utländsk bakgrund, yngre och äldre med flera. I rikspolitiken är glappet nu alldeles för stort när det gäller seniorernas möjligheter till insyn och inflytande.

    Det kommer att vara en stor utmaning för den kommande regeringen att hitta nya vägar att involvera fler seniorer i förberedelserna inför de viktiga besluten.

    Christina Rogestam (C)

    fd förbundsordförande SPF Seniorerna

    ersättare i riksdagen