Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Extremism WEBB
Vi är i ett läge där högerextrema genomfört bombattentat, där nazister marscherat, där synagogan attackerats, där vänsterautonoma aktivt planerar samhällsomstörtande verksamhet under radarn och där religiösa extremister tagit ett grepp om lokalsamhället i vissa begränsade områden. Detta är illa, skriver Ann-Sofie Hermansson (S). På bilden: Ibrahim Baylan (S) och Karolina Skog (MP) räcker över en bukett blommor till judiska församlingens ordförande Allan Stutzinsky efter attentatet mot synagogan i december 2017.

Extremismen ska bekämpas – inte minst i Göteborg

Jag är bekymrad för hur extremismen utvecklats i Göteborg. Läget är illa. Därför måste vi nu ta ett hårdare grepp om extremisterna, skriver Ann-Sofie Hermansson (S).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Historiens facit är tydligt. När det anständiga samhället ger vika för extremism går det illa. Under 1900-talet föll ohyggligt många offer för fascism, nazism, kommunism och andra våldsideologier. Under 2000-talet har antisemitismen tagit sig nya former och den religiösa extremismen fått ett brutalt genomslag.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det demokratiska samhället måste aktivt försvara sig mot extremism. Demokratin ska vara tolerant. Men inte till varje pris. Demokratin ska också sätta skarpa gränser.

Därmed är det uppenbart. Det demokratiska samhället måste aktivt försvara sig mot extremism. Demokratin ska vara tolerant. Men inte till varje pris. Demokratin ska också sätta skarpa gränser.

Jag är bekymrad för hur extremismen utvecklats i Göteborg. Extremisterna tycks ha flyttat fram sina positioner. Vi är i ett läge där högerextrema genomfört bombattentat, där nazister marscherat, där synagogan attackerats, där vänsterautonoma aktivt planerar samhällsomstörtande verksamhet under radarn och där religiösa extremister tagit ett grepp om lokalsamhället i vissa begränsade områden.

Detta är illa. Det som händer när extrema grupper får spelrum är att tryggheten och friheten minskar för vanligt folk. Högerextremister, antisemiter och vänsterautonoma skapar oro och rädsla med sitt hat och våld. Religiösa extremister kan lägga ett slags våt filt över ett lokalsamhälle. En effekt blir då att livsmöjligheterna beskärs, inte minst för unga kvinnor. På sistone har IS-krigare och IS-supportrar utgjort en särskilt allvarlig hot- och riskbild.

Så kan vi inte ha det. Tryggheten och friheten får inte undermineras. Situationen är nog inte värre än i andra europeiska storstäder. Men problemet måste hanteras. Därför måste vi nu ta ett hårdare grepp om extremisterna. Vi måste agera mer aktivt och kraftfullt mot alla former av våldsbejakande extremism.

Allt för slapp hållning

I Sverige har hållningen till extremister under lång tid varit för slapp. Extremistiska rörelser har, på statlig och kommunal nivå, fått alltför goda möjligheter att tillskansa sig lokaler, resurser och legitimitet. Göteborg är inget undantag. Följaktligen finns det mycket att ta igen. Vad som krävs är en rejäl uppstramning.

Mycket måste göras. Polisen och säkerhetspolisen har ledartröjan i frågan. Men staden spelar också en viktig roll. I korthet kan jag se fem huvudpunkter i ett förbättrat arbete mot extremism:

1. Öka resurserna till polis och säkerhetspolis. Att hålla koll på extremister är ett resurskrävande arbete. När det gäller demonstrerande nazister och återvändande IS-krigare, för att ta två exempel, är kapaciteten viktig för resultatet. Regeringen har startat en uppbyggnad av polis och säkerhetspolis, med fokus på fler poliser, som ska pågå flera år till. Det är en nödvändig utveckling.

Inga icke-demokratiska krafter, som bryter mot stadens demokratiska principer, ska få utnyttja systemet. Skattepengar ska inte göda extremism.

2. Styr upp förenings-stödet. En genomgripande översyn av stadens modell för föreningsbidrag ska nu slutföras. Det är rätt tillfälle att skärpa både regler och uppföljning. Jag menar att det inte ska ges några bidrag, eller andra former av stöd, till extremister. Inga icke-demokratiska krafter, som bryter mot stadens demokratiska principer, ska få utnyttja systemet. Skattepengar ska inte göda extremism. En viktig inriktning bör i stället vara att främja alla de goda krafter i civilsamhället som med den egna verksamheten kan locka individer bort från den extremistiska banan.

3. Undervisning med gränssättning. Förskolan och skolan har ett viktigt ansvar för att hålla extremismen i schack. Det handlar om att tidigt förankra demokratiska värderingar, om att inte låta extremistiska influenser begränsa innehållet i undervisningen samt om att inte ändra formerna för undervisningen, exempelvis genom att skilja flickor och pojkar åt, annat än när det finns goda pedagogiska skäl. Det handlar även om att stänga extremister ute från skolmiljön. Därtill kan skolan göra stor skillnad genom att se till att fler elever klarar studierna. För den som inte fixar skolan kan destruktiva alternativ, som extremism, bli ett sätt att söka mening och sammanhang.

4. Stötta närmiljöer och avhoppare. Stadens specifika arbete mot våldsbejakande extremism har de senaste åren intensifierats. Samordningsfunktionen, som bland annat bidrar till att stötta närstående och andra berörda, blir alltmer effektiv. Det skapas en allt större medvetenhet i stadens verksamheter om vad man kan och bör göra för att förhindra någons radikalisering. Denna uppgradering bör fortsätta ytterligare ett par steg. Avhopparverksamheten har precis blivit genomlyst. Det finns en god potential i att samla och utveckla den på flera sätt. De möjligheterna måste tas tillvara.

5. Hindra extremister från att störa valet. 2014 skrämde hotfulla män folk från att rösta i vissa områden i Göteborg. Värst drabbades kvinnorna. En del var fult maktspel. Mycket var extremism. Det finns nu ett rödgrönt förslag om att undersöka om mer kan göras för att förhindra att det sker igen. Är förberedelserna tillräckliga?

Till allt detta ska bland annat läggas det grundläggande arbetet inom Jämlikt Göteborg för att minska klyftor och segregation. Med ökad jämlikhet minskar grogrunden för extremism.

Sammantaget är det hög tid att börja ta extremismen, i alla former, på fullaste allvar. Tryggheten och friheten får inte undermineras. Det måste vara nolltolerans mot extremism som gäller.

Ann-Sofie Hermansson (S)

kommunstyrelsens ordförande i Göteborg

Mest läst