Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Malin Björk (V), Europaparlamentariker

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    EU ska inte få tillåtas bli en militaristisk superstat

    EU:s långt framskridna planer på att skapa en militaristisk superstat måste stoppas, skriver Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    I dag onsdag (14/11) röstar EU-parlamentet om sin syn på EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027. EU:s budget är det bästa styrmedlet vi har för att ange vad EU ska och inte ska göra och hur mycket dessa åtaganden ska få kosta av våra gemensamma tillgångar. Därför är det hög tid att vi får en svensk debatt om EU:s långtidsbudget inför EU-valet i maj.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Enligt EU-kommissionens förslag ska EU:s redan överdimensionerade budget bli ännu större och användas till helt fel saker. Lite drastiskt kan kommissionens förslag beskrivas som ett stort kliv, på hisnande 13 biljoner kronor, för att finansiera alltmer överstatlighet, militarisering, och murar runt våra gränser. För Sveriges del skulle kommissionens budgetförslag innebära en avgiftshöjning från 40 miljarder kronor till 55 miljarder kronor. Som om detta inte var långt mer än nog, så vill EU-parlaments majoritet öka budgeten ännu mer.

    Den största och värsta förändringen jämfört med den tidigare långtidsbudgeten är att anslagen för fästning Europa och framför allt gränskontroller ska mer än fördubblas, till 350 miljarder kronor.

    Den största och värsta förändringen jämfört med den tidigare långtidsbudgeten är att anslagen för fästning Europa och framför allt gränskontroller ska mer än fördubblas, till 350 miljarder kronor. Bland annat tycker kommissionen att antalet EU-gemensamma gränsvakter ska öka från dagens 1 200 till 10 000. Dessa vakter ska dessutom få befogenheter att gå in på ett medlemslands territorium och avvisa människor på flykt utan medlemslandets medgivande. Gränsvakterna ska till och med få gå in i länder utanför EU för att hålla människor borta från EU. Att detta förslag i sig inte skapat någon större medial uppmärksamhet är i sig en skandal.

    Tas som gisslan av krigshökar

    En annan vinnare i EU:s budget är den europeiska säkerhets- och försvarsindustrin. De har äntligen lyckats lobba till sig en rejäl plats i EU:s budget. Satsningar på säkerhet och ett gemensamt försvar ska öka med mer än 50 procent till 275 miljarder kronor. Detta trots att det i EU:s fördrag (artikel 41.2) står att EU:s budget inte får användas till militära syften. ”Fredsprojektet” EU tas alltmer gisslan av krigshökar och deltar aktivt i upprustningen. Planen är vidare att EU:s utrikestjänst ska förstärkas i en uttalad strävan att skapa ett centraliserat EU som talar med en enda röst i världen.

    Omfattande bedrägerier

    Den största utgiftsposten i kommissionens budgetförslag är annars regionalstöden, som ska utjämna de stora ekonomiska skillnaderna mellan EU:s medlemsländer. Denna post utgör en dryg tredjedel av budgeten, eller 4,42 biljoner kronor. Problemet är att det pågår omfattade bedrägerier med dessa pengar. EU:s egen byrå mot bedrägerier Olaf rapporterar att det under förra året har fuskats med rekordhöga 30 miljarder kronor. Det är betydligt mer än tidigare år.

    Jordbruksstödet är den näst största budgetposten, även om den i nya förslaget till långtidsbudget minskar med fem procent och därmed utgör en knapp tredjedel av EU:s totala budget. Men EU:s jordbrukspolitik är inte bara kostsam, den är fullständigt felkonstruerad. En stor del av jordbruksstödet följer en ologisk princip där de som har minst behov av stöd – multinationella företag och storgodsägare – får mest. Det finns beräkningar som visar att cirka 80 procent av jordbruksstödet går till den rikaste femtedelen av markägarna.

    EU:s jordbrukspolitik understödjer även storskaligt jordbruk, kemikalieanvändning, övergödning och intensiv djurhållning. Principer som går stick i stäv med klimatmålen.

    Jordbruksverkets förteckning över mottagarna av EU:s gårdsstöd är närmast en lång lista över den svenska adeln. Bidraget bestäms utefter storlek på jordbruksmarken och 10 av de 15 största ägarna av jordbruksmark i Sverige tillhör adelsmän. Inga kvinnor. EU:s jordbrukspolitik understödjer även storskaligt jordbruk, kemikalieanvändning, övergödning och intensiv djurhållning. Principer som går stick i stäv med klimatmålen och Vänsterpartiets mål för ett hållbart jordbruk.

    Kommissionen föreslår också att kostnaden för EU-administrationen ska öka till 850 miljarder kronor. Det är alldeles för mycket. Tvärtom behöver EU-byråkratin skäras ner, inte minst bland alla ekonomiska privilegier som topptjänstemännen har.

    För att täcka budgethålen efter Brexit föreslår kommissionen också att EU ska få rätt att ta in egen skatt. Ett exempel är den så kallade plastskatten. Det är bra att införa avgifter på miljöfarlig plast, men dessa pengar ska gå till medlemsländernas statskassor, inte till EU-budgeten. Ett EU med egen beskattningsrätt innebär att mer makt flyttas över från medlemsländerna till icke folkvalda byråkrater i Bryssel.

    Vänsterpartiets kritik gäller både storleken på EU:s långtidsbudget och dess innehåll. Vi vill inte att Sveriges avgift ska öka och vi vill inte heller att den ska användas på det sätt som i dag ligger på bordet.

    Vänsterpartiets kritik gäller både storleken på EU:s långtidsbudget och dess innehåll. Vi vill inte att Sveriges avgift ska öka och vi vill inte heller att den ska användas på det sätt som i dag ligger på bordet. Satsningarna som föreslås är helt fel. Istället behöver vi investeringar i klimatomställning, förnybar energi, hållbara transporter, sociala rättigheter och ett öppet och demokratiskt Europa. EU:s föreslagna långtidsbudget möter inga av dessa utmaningar.

    Sverige måste stå emot höjningen av EU-avgiften, säga nej till ytterligare egen beskattningsrätt för EU och föreslå andra prioriteringar i förhandlingarna om långtidsbudgeten. Vänsterpartiet är tydligt med var vi står. Frågan är vad de andra partierna vill.

    Malin Björk (V)

    Europaparlamentariker