Västsahara, till ytan lika stort som halva Sverige, kallas Afrikas sista koloni. Det ockuperas sedan slutet av 1975 av grannlandet Marocko. Hälften av den västsahariska befolkningen bor i det ockuperade området och den andra hälften av har tvingats fly till flyktingläger i Algeriets öken, där de nu är beroende av humanitärt bistånd. Inte ett enda land i världen erkänner Marockos rätt till Västsahara. Däremot legitimerar och finansierar EU ockupationen indirekt genom att sluta avtal med Marocko som inbegriper västsahariska naturresurser och varor.
Nytt handelsavtal
Den 11 juni lade EU-kommissionen fram ett förslag om ett nytt handelsavtal med Marocko. Avtalet inkluderar Västsahara, trots att EU-domstolen redan år 2016 dömt att ockupationsmakten Marocko inte har någon rätt att få förmåner för västsahariska jordbruks- och fiskeprodukter. Inte utan att ha fått samtycke från det västsahariska folket, vilka i FN-sammanhang representeras av Front Polisario. Slutsatsen upprepades i en ny EU-dom om fiskeavtalet EU-Marocko så sent som i februari i år. Att Västsahara inte är en del av Marocko har nu fastslagits i FN, Internationella domstolen i Haag och i EU-domstolen. Det går inte att misstolka, varken av EU-kommissionen eller av EU:s medlemsstater.
Fortfarande menar EU-kommissionen att det nya handelsavtalet följer EU-domstolens beslut. Det grundas på att EU-kommissionen har hållit så kallade konsultationer om avtalet med befolkningen. Avtalet legitimeras också med ekonomiska fördelar för området.
Vi håller inte med. Vi tycker att det finns stora frågetecken om huruvida det föreslagna handelsavtalet verkligen lever upp till domen från EU-domstolen, särskilt vad gäller samtycke från Västsaharas folk. Samtycke kan inte vara samma sak som en konsultation med den marockanska befolkningen som bosatt sig i Västsahara. EU-kommissionen har inte varit i Västsahara och pratat ordentligt med de västsaharier som inte stödjer Marockos ockupation eller pratat med västsaharierna i flyktinglägren. Front Polisarios tydliga motstånd till avtalet viftas bort som politiskt och därför irrelevant.
Vi tror att det nya handelsavtalet sannolikt kommer leda till ytterligare en kostsam rättsprocess. Det underminerar också EU:s roll som en bärare av rättsstaten. Det innebär en osäkerhet för EU:s företag.
Det är beklagligt att EU-kommissionen och medlemsstaterna accepterat ett avtal som inte är tydligt i linje med folkrätten. Vi uppmanar alla Sveriges representanter i EU att fråga varför EU-kommissionen inte kunnat svara tillfredställande på bland annat:
1. Hur en ifrågasatt konsultationsprocess, som bortser från åsikterna från dem som inte håller med Marocko i konflikten, kan anses tillräckligt som samtycke från Västsaharas folk.
2. Varför EU-kommissionen hävdar att drygt 100 organisationer eller individer har ”konsulterats” när en majoritet av dessa hävdar motsatsen.
3. Varför de så kallade konsultationerna skett i Rabat och Bryssel, och inte i Västsahara eller i de västsahariska flyktinglägren där folket faktiskt bor.
En folkrättsvidrig ockupation får aldrig accepteras eller legitimeras. EU måste alltid stå upp för folkrätten. Vi har ett ansvar att omsätta våra värderingar i praktiken och visa att vi står upp för mänskliga rättigheter i alla lägen.
Jytte Guteland (S)
Europaparlamentariker och ordförande för Europaparlamentets tvärpolitiska grupp för Västsahara
Caroline Nord
kommunikationsansvarig, Emmaus Stockholm