Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

171022-metoobakgrund-551008-a001nh
Först när vi inser att policyarbete sker i ett konfliktfält med såväl djupa kulturella strömningar och samhällskrafter som med inre drivkrafter kan vi börja ställa de viktiga frågorna, skriver debattörerna.

Etiska regler i all ära – men hur ska vi se till att de följs?

Metoo-kampanjen får inte stanna vid att avslöja sexuella kränkningar och övergrepp. Den behöver följas upp av ett fördjupat samtal om etik och moral och de motstridiga krafter som påverkar oss i vår strävan att bli de goda människor vi önskar vara, skriver docent Roland Spjuth och professor Greger Andersson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det finns numera en mängd policy-dokument från myndigheter, skolor och företag där de värderingar som ska vara styrande för verksamheten redovisas. Underförstått utgår policy-dokumenten från att de formulerade värderingarna är goda och att vi, om vi bara blir upplysta om dem, också kommer att följa dessa regler. Men varför agerar vi då i strid mot de värderingar vi skrivit fram? Beror metoo-övergreppen på att vi trots allt inte är överens? Eller är problemet att det finns krafter utanför och inom oss som motverkar våra uttalade värderingar?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Många etiker ställer sig frågande till tron att människors moral formas av policy-dokumentens regler. Det är snarare djupa historiska och kulturella strömningar som ”lär oss” vad som är värt att sträva efter i livet. Vårt handlade styrs av föreställningar som förmedlas till oss genom uppfostran, språk, förebilder vi ser upp till, berättelser i litteratur och film, och så vidare. Givet detta synsätt behöver de tre pelare som utgör basen för ett hållbart samhälle, ekonomisk hållbarhet, socialt ansvar och respekten för miljön, kompletteras med ”kultur”. Kultur syftar då inte på artefakter utan på ett vitalt och engagerat samtal och arbete med de värden som ger riktning åt våra liv som enskilda och som samhälle.

Först när vi inser att policyarbete sker i ett konfliktfält med såväl djupa kulturella strömningar och samhällskrafter som med inre drivkrafter kan vi börja ställa de viktiga frågorna: Vad krävs av medarbetare och ledare för att uppehålla ett jämlikt, respektfullt och positivt arbetsklimat?

Regler ingen given lösning

Etiker är också skeptiska till att ett önskvärt beteende kan uppnås genom regler. I stället intresserar man sig för vilka karaktärsegenskaper som är nödvändiga för att bära upp ett gott liv. Frågan om dygd har därför återkommit som den viktiga moraliska frågan. Det betyder inte att vi enkelt kan byta ut regler mot dygder i våra dokument. Etiken utgår nämligen från att det är svårt att bli de goda människor vi önskar vara. Knäckfrågan är därför inte vilka de goda dygderna är utan hur dessa ska kunna förverkligas i relation till de motstridiga krafter som påverkar livet såväl inifrån som utifrån. Låt oss ge några exempel som relaterar till metoo-debatten (ur ett manligt perspektiv). Vi behöver lära oss:

  • Att passionerat stå upp för rättfärdighet när människor kränks trots att vi därmed utmanar vår starka impuls att anpassa oss, vara smidiga och uppskattade.
  • Att utöva självbehärskning som gör att vi kan kontrollera våra sexuella impulser så att de inte kränker andras värdighet.
  • Att se på oss själva med ödmjukhet så att vi kan få distans till vår starka tendens att se oss själva som alltings centrum och därmed förlora blicken för andras perspektiv, något som ofta blir destruktivt i maktpositioner eller i vår strävan efter sådana positioner.

Det kan låta provocerande att betona dygder som passion för rättfärdighet, självbehärskning och ödmjukhet. De förutsätter nämligen inte bara en kamp mellan vissa värden och den enskildes drifter utan också att vår kultur inte enbart formas av det tal om demokrati, tolerans och respekt som präglar policy-dokumenten. Det finns också starka strömningar som undergräver och går emot det som behövs för att till exempel uppehålla en god arbetsmiljö på en teater, ett företag eller en skola. Kulturen är fylld av målbilder som inte lär ödmjukhet utan ”att du kan bli vad du vill”; inte tränar självbehärskning utan ”att varje individ har rätt att leva ut sina egna begär”. Krafter som reklam lär oss att se livet egoistiskt och att ställa oss själva i centrum med rätten att få allt det vi önskar.

Konfliktfält

Först när vi inser att policyarbete sker i ett konfliktfält med såväl djupa kulturella strömningar och samhällskrafter som med inre drivkrafter kan vi börja ställa de viktiga frågorna: Vad krävs av medarbetare och ledare för att uppehålla ett jämlikt, respektfullt och positivt arbetsklimat? Vad är det som på djupet motarbetar våra mål? Och hur ska vi hantera dem som kränkt andra? Men framför allt ställs vi inför utmaningen hur vi kan träna och fördjupa de karaktärsdrag som uppehåller det goda liv vi önskar. Det skulle vara önskvärt om metoo-kampanjen inte stannar vid att vi avslöjar de som begår sexuella kränkningar och övergrepp utan också leder till ett fördjupat samtal om vad vi drar för slutsatser av denna djupt omskakande kampanj för vårt arbete med etik och moral.

Roland Spjuth

docent i systematisk teologi

Greger Andersson

professor i litteraturvetenskap

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs mer om Debatt: Metoo
Mest läst