När vi, som är aktiva i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck, ser hur Socialdemokraterna i Göteborg kräver Ann-Sofie Hermanssons avgång blir vi ytterst oroliga.
Vi vet att detta inte handlar om Hermanssons ledarstil eller om interna konflikter inom partiet, utan det handlar om Hermanssons kamp mot hedersförtryck och extremism. Det är därför hon inte är önskvärd inom partiet längre.
Vi är bekymrade men är inte förvånade över kravet på Hermansons avgång. Hon verkar ha trampat på en öm tå och orädd närmat sig ett problem som uppfattas som kontroversiellt och känsligt.
Hermanssons är inte den första S-politiker som utsätts för ett politiskt drev. Vi har sett det hända genom åren flertalet gånger.
Hermanssons är inte den första S-politiker som utsätts för ett politiskt drev. Vi har sett det hända genom åren flertalet gånger. Nalin Pekgul och Carina Hägg är två socialdemokratiska politiker som förlorat sina politiska poster eftersom de pekat på problematiken med hederskultur och extremism.
Sedan Fadime Şahindal mördades för 17 år sedan har vi bevittnat hur islamistiska organisationer växer och etablerar sig. De har sökt och fått samverkan med flera politiska partier och förstärkt sina positioner.
Mest känt är samarbetsavtalet mellan Socialdemokraterna via Tro och Solidaritet och SMR (Sveriges Muslimska Råd) där Socialdemokraterna lovar att ge inflytande till islamister och förväntas få röster i gengäld.
De organisationer som förnekar eller normaliserar hedersförtrycket i mångfaldens namn, får mer i bidrag än organisationer som arbetar mot hedersförtryck och extremism.
Hur stödet och bidragen delas ut mellan olika organisationer kan ge en insikt om hur hedersproblematiken nedprioriteras.
De organisationer som förnekar eller normaliserar hedersförtrycket i mångfaldens namn, får mer i bidrag än organisationer som arbetar mot hedersförtryck och extremism.
Nu hann det inte gå mer än ett år sedan Hermansson på ett förtjänstfullt sätt satte ner foten utifrån den enkla logiska slutsatsen: Om vi ska få en fungerande integration i vårt land så måste extremism och hedersförtryck bekämpas.
Ännu tråkigare är det att se att S väljer att ducka för att inte riskera röster från de grupper som ser religionen som överordnad demokratin och mannen som överordnad kvinnan.
Vi har sett det här spelet tidigare och det har sett exakt likadant ut. Som partipolitiskt obundna organisationer och samhällsengagerade har vi ingen anledning att ha synpunkter på intern partidemokrati.
Vi upplever dock de här händelserna som ett angrepp på kampen mot hedersförtryck och extremism. En kamp där vi haft både hjälp och stöd av våra demokratiska partier. Det vore mycket ledsamt om vi skulle tvingas konstatera att stödet inte ges helhjärtat.
Ännu tråkigare är det att se att Socialdemokraterna väljer att ducka för att inte riskera röster från de grupper som ser religionen som överordnad demokratin och mannen som överordnad kvinnan. Att begära Hermanssons avgång sänder negativa signaler till alla som kan tänka sig att stå på rätt sida mot hedersförtryck och extremism.
En signal som säger; rör inte våra samarbetspartners även om de är extremister och hedersförtryckare.
En kraftfull signal som försöker tysta ner den frihetliga rösten i vår demokrati som Ann-Sofie Hermansson står för.
Sara Mohammad
grundare av GAPF- Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime och hedersdoktor vid Linköpings universitetet
Galaxia Wallin
journalist, författare och grundare av Centrum för Jämlikhet och Demokrati.
Sofie Löwenmark
journalist/skribent och medgrundare för stiftelsen Doku, Goodwill ambassadör för GAPF
Rega Rauf
socionom och författare
Marlène Stenman
gymnasielärare, föreläsare och Goodwill ambassadör för GAPF
Hanna Gadban
författare och oberoende liberal opinionsbildare
Jeanette Fredriksson
socialdemokrat, volontär i GAPF.
Camilla Starck
läkare och föreläsare inom GAPF
Zeliha Dagli
grundare för föreningen kvinnofrigörelse i förorten och förortsfeminist aktivist
Bayan Nasih
socionom och föreläsare