Rasmus Persson, gymnasielärare
Rasmus Persson, gymnasielärare

Djupare ämneskunskap ger bättre kemilärare

Jag håller med om att förändringarna i den långa kemilärarutbildningen med den nya kursen är en utveckling. Men jag håller inte med om att den är till det bättre. Det går inte att ta bort ämnesstudier och ersätta dem med något annat, skriver Rasmus Persson.

ANNONS
|

Slutreplik

Kemilärare, 28/2 och 5/3

Självklart ”examineras” alla moment i utbildningen – andelen godkända studenter är som bekant avgörande för medelstilldelningen, vilket jag ser som den egentliga drivkraften bakom omdaningen.

Örjan Hansson, kemilärarutbildningen vid Göteborgs universitet, framhäver vikten av att den nya kursen förmedlar kunskaper i att ”använda kemikalier och utrustning på ett säkert sätt”, något som dock redan ingår i – bokstavligt talat – alla kemikurser vid universitetet. Ja, det är till och med en del av kraven för att godkännas i kemi i grundskolan och här talar vi, åtminstone teoretiskt sett, om en kurs på en nivå som kräver totalt 30 högskolepoäng akademiska förkunskaper inom både praktisk och teoretisk kemi. Det är för övrigt dessa inledande kurser som Hansson verkar anse fyller de kunskaper som en gymnasielärare behöver inom fysikalisk kemi.

ANNONS

Det är faktiskt förvånande att Örjan Hansson alls lyfter fram säker användning av kemikalier och utrustning som centralt i den nya kursens 15 högskolepoäng. Det är dock lätt att förstå utifrån perspektivet att man vill öka genomströmningen av studenter.

Måste prioritera rätt

Vidare hävdar Hansson i sin replik att ”kemins historiska utveckling” och ”aktuell forskning” är ”värdefulla för kemilärare”. Jag vill gå ett steg längre: All kunskap är värdefull men det finns inte tid att lära sig allt, så man måste prioritera. Detta faktum, att allt man skjuter till en utbildning tränger undan något annat, gör det om möjligt ännu mer förbryllande att man har valt att uttryckligen lägga en nationalistisk prägel på kemins historiska utveckling. I den fastlagda kursplanen för Kemi för skolans ämneslärare står det nämligen uttryckligen att studenterna ska författa arbeten om ”svenska kemisters bidrag” till kemins historiska utveckling. Varför bara svenska kemister? Hur leder detta till en bättre kemiundervisning i skolan?

Kan inte ersättas med annat

Örjan Hansson avslutar sin replik med att kort och gott hävda att studenterna från Göteborgs universitets ämneslärarprogram i framtiden kommer att ha goda kunskaper i allt som den nya kursen förmedlar (vilket jag inte betvivlar) och samtidigt ha gedigna ämneskunskaper (vilket är den brännande punkten). Nej, Örjan Hansson, det går inte att ta bort ämnesstudier, ersätta dem med något annat och samtidigt behålla kvaliteten på ämneskunskaperna.

ANNONS

Rasmus Persson

gymnasielärare

ANNONS