Regeringen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har lagt fast målsättningen att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter inom e-hälsa, som utöver hälso- och sjukvård också handlar om socialtjänst.
Utmärkt, det kanske kan betyda att socialtjänstens anställda får bättre digitala verktyg och administrativt stöd. Den tekniska utvecklingen inom socialtjänsten har länge varit eftersatt. Det är hög tid att även socialtjänstens anställda får tillgång till en teknik som är en självklarhet inom andra delar av den kommunala verksamheten.
Stora förändringar
Men det tekniksprång vi nu står inför kommer av allt att döma också att medföra stora förändringar i hur arbetet organiseras och vilka delar av verksamheten som prioriteras. Därför är det nödvändigt att förändringarna föregås av en genomtänkt analys av vad som är målsättningen när en kommun till exempel låter en robot behandla ansökningar om försörjningsstöd. En viktig punkt på den checklista vi nu utformar är alltså att klargöra syftet med digitaliseringen.
Syftet kan vara att öka tillgängligheten till socialtjänsten, vilket naturligtvis är bra. Det är också positivt om handläggningstiderna blir snabbare. Den enskilde medborgaren slipper en oviss väntan samtidigt som tid frigörs för professionella handläggare som inte behöver ägna sig åt rutinartade arbetsuppgifter. Digitala lösningar kan också bidra till ett ökat förebyggande och uppsökande arbete, så att sociala problem möts tidigt.
Det finns med andra ord en rad fördelar som den tekniska utvecklingen kan medföra. Men det är under förutsättning att det överordnade syftet är att förbättra och fördjupa det sociala arbetet. Den springande punkten är hur den frigjorda arbetstiden används. Risken är uppenbar att den nya tekniken i stället blir en förevändning för att dra ner på personalkostnader och att reducera det sociala arbetet.
Kungsbacka ett talande exempel
Det leder fram till nästa punkt på checklistan, samverkan med personalen. Att det är avgörande kan vi se exempel på i Kungsbacka, där 12 av 16 socialsekreterare har sagt upp sig i protest mot planerna på att automatisera ansökningarna om försörjningsstöd. Där har de anställdas synpunkter inte tagits tillvara. Deras professionella kunskaper och erfarenheter har inte beaktats.
Varje kommun ska organisera och utforma det sociala arbetet utifrån kommunens förutsättningar och behov. Den modell för digitalisering som passar i en kommun behöver inte vara den bästa i en annan kommun.
Men det finns några grundläggande villkor som varje kommun som står i begrepp att införa digitalisering i socialtjänsten måste uppfylla och det handlar om att garantera det sociala arbetet och garantera rättssäkerheten.
Socialtjänsten styrs av socialtjänstlagen, vilket bland annat innebär krav på att arbetet ska ha god kvalitet, att personalen ska ha lämplig utbildning och erfarenhet och att det finns rutiner för att upptäcka risker för barn och unga. Varje enskild person som söker försörjningsstöd har rätt till en individuell bedömning.
Oerhört positivt
I Trelleborg, som var först med att låta en robot hantera ansökningar om ekonomiskt bistånd, gick förra året 450 personer från försörjningsstöd till arbete eller studier. Att människor har en egen försörjning är självklart oerhört positivt och något som förbättrar den enskildes sociala situation. Däremot finns det en oro bland våra medlemmar över att en övergång till en organisation där de som ansöker om ekonomiskt bistånd inte möts av en socialsekreterare kan medföra risker, inte minst för utsatta barn och unga.
Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att synliggöra barnens situation. Barn kan behöva extra stöd när familjen har ett långvarigt beroende av försörjningsstöd. Bakgrunden till behovet av försörjningsstöd kan också vara missbruk och ohälsa, som familjerna i så fall behöver stöd och hjälp med. De signalerna kan fångas upp i ett personligt möte, men riskerar att gå spårlöst förbi i en automatiserad handläggning.
Ett oavvisligt krav
Ett oavvisligt krav i all myndighetsutövning är att den är rättssäker. Kopplat till myndighetsutövningen finns också ett enskilt tjänsteansvar, som även socialsekreterare omfattas av. Det är en viktig aspekt att diskutera när robotar tar över delar av arbetet.
Akademikerförbundet SSR organiserar sju av tio socialsekreterare. Vi ser fram mot en teknisk utveckling som leder till ett fördjupat och förbättrat socialt arbete och har inget emot att Sverige blir världsledande i digitalisering. Men det får inte ske till priset av att samhällets yttersta skyddsnät försvagas.
Heike Erkers
förbundsordförande Akademikerförbundet SSR