Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Det behövs en ny skarp maktutredning efter metoo

    Trots att frågor om kvinnors rättigheter stått på den politiska dagordningen i mer än ett halvt sekel vittnar metoo-berättelserna om att kvinnors intressen inte tas på allvar. Det är dags för en ny maktutredning och politiska förslag som tillförsäkrar kvinnor kroppslig integritet och ökad egenmakt, skriver bland andra statsvetare Maud Eduards.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Sverige behöver en ny maktutredning. Sedan snart tre månader får vi löpande nya inblickar i hur kvinnors vardag och arbetsliv kan gestalta sig: sexuella ofredanden, trakasserier och våldtäkter. Ett drygt fyrtiotal branscher/grupper av kvinnor har publicerat upprop som krävt ett stopp för dessa sexualiserade kränkningar. Över 100 000 kvinnor har delat sina erfarenheter i olika hashtags, från #tystnadtagning, över #imaktenskorridorer till #intedinhora. Grundläggande skillnader i kvinnors och mäns kroppsliga integritet i samhället har synliggjorts.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Dysfunktionell demokrati

    Vi betraktar metoo som en politisk rörelse, en rörelse som utmanar partipolitikens sätt att ta sig an problem kring kön, våld och makt. metoo ställer inga konkreta krav, mer än det självklara, att mäns kränkningar av kvinnor måste upphöra. Vittnesmålen bär också på en indirekt kritik av hur den etablerade demokratin fungerar. Trots att frågor om kvinnors rättigheter stått på den politiska dagordningen i mer än ett halvt sekel vittnar berättelserna om sexuella ofredanden om att kvinnors intressen inte tas på allvar.

    Två tunga maktutredningar har sjösatts i Sverige under de senaste trettio åren. Först kom den stora Demokrati och makt i Sverige som avslutades 1990, med den fria och suveräna individen i fokus. Åtta år senare publicerades Kvinnomaktutredningen, vars uppdrag var att analysera fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Ingen av dessa utredningar berörde frågor om våld och makt.

    Bristande kroppslig integritet

    Redan för tjugo år sedan hävdade forskningen att tre förutsättningar är nödvändiga för att få till stånd en fungerande demokrati – arbete, inflytande och kroppslig integritet. Det vill säga att alla människor måste ha makt över sin försörjning, sin livssituation och utvecklingen av samhället samt få sina kroppsliga gränser respekterade. Metoo visar med all (icke) önskvärd tydlighet på kvinnors bristande kroppsliga integritet. Arbete och inflytande har förvisso fokuserats i de två tidigare maktutredningarna, men vi menar att de tre villkoren bör analyseras i ett sammanhang. Tillfället har nu kommit att låta den våldsutsatta kvinnokroppen fungera som referenspunkt i problematiseringen av hur mäns strukturella makt upprätthålls i samhället.

    Den maktutredning som vi föreslår bör ta avstamp i de krav på samhällsförändring som metoo-rörelsen uttrycker. Ansatsen bör därmed vara att frågor om kön och makt handlar om intressemotsättningar, om en komplex, samhällelig maktordning, som behöver belysas ur olika perspektiv – inklusive etnicitet, klass, religion och sexualitet – för att kunna utmanas. Och på sikt reformeras. Huvuduppdraget ska vara att presentera förslag till politiska åtgärder, som tillförsäkrar kvinnor kroppslig integritet och ökad egenmakt.

    Undviker de verkliga problemen

    Metoo synliggör effekterna av de problem som under en längre tid karaktäriserat svensk jämställdhetspolitik – och inte minst strategin för dess genomförande, jämställdhetsintegreringen. Denna politik saknar en problematisering av makt och präglas av en ständig efterfrågan på alltmer förfinade metoder och tekniker utan att på ett tydligt sätt ange vilka problem som jämställdhetspolitiken ska lösa. I likhet med andra politikområden är jämställdhetspolitiken i händerna på marknadslogiker som undergräver möjligheterna att föra en politik som förmår förändra samhälleliga maktordningar. Utredningen bör därför även bidra med förslag till förändringar som möjliggör en mer demokratisk utformning av politiken och dess förmåga till styrning.

    Regering och opposition såg inledningsvis ut att huka inför kraften i metoo-rörelsen. Men nu uppvisas en ökad vilja bland partierna att formulera politiska svar. Ett sådant steg togs den 11 december, då riksdagen anordnade en debatt på temat. Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) breddade perspektivet genom att även karaktärisera sexuella ofredanden som uttryck för ”mäns vardagsmakt över kvinnor”.

    Över lag är emellertid de förslag till åtgärder som diskuteras offentligt inriktade på effekterna av den rådande maktordningen. Risken är att orsakerna till skillnaderna i kvinnors och mäns villkor i samhället på detta sätt skyms. Lösningarna kan vare sig bli trovärdiga eller hållbara om inte det underliggande problemet benämns och hanteras – att samhället präglas av en genomgripande könskodad maktordning, där kvinnor inom område efter område nu avslöjas som andra rangens medarbetare/medborgare.

    Skyndsam förändring nödvändig

    Metoo-rörelsen visar på de mest närgångna konsekvenserna av denna maktordning. En maktutredning skulle kunna synliggöra de problem som ligger bakom dessa uttryck för mäns illegitima maktutövningar. Vi är övertygade om att dess resultat skulle vara till nytta i det politiska arbetet med att skapa ett samhälle, där män respekterar kvinnors kroppsliga integritet och där kvinnor behandlas som fullvärdiga demokratiska subjekt. Vi hoppas att landets ledande politiker inser värdet av en sådan förändring och därför är beredda att handla skyndsamt.

    Maud Eduards

    professor em i statsvetenskap, Stockholms universitet

    Maria Jansson

    docent i statsvetenskap, Stockholms universitet

    Malin Rönnblom

    docent i statsvetenskap, Karlstads universitet/Umeå universitet