Landets ekonomiska utveckling är en paradox. Sverige har en teknologisk avancerad ekonomi. Koncentrationen av kunskapsintensiva jobb, så kallade brain business jobs, är högre i Sverige än i alla andra EU-medlemsstater. Om trenden håller i sig kommer vi snart till och med att passera Schweiz, och bli etta i hela Europa. Men Sverige har också stora problem. Trots den höga skuldsättningen så krymper nationens ekonomi. Sista kvartalet 2018 var ekonomin 0,2 procent mindre än samma kvartal föregående år.
Att ett land med så många kunskapsintensiva jobb har en krympande ekonomi, i en tid där kunskapsintensivt näringsliv är drivmotorn i ekonomin, är anmärkningsvärt.
Om villkoren stärks för små och växande familjeföretag kan den dystra utvecklingen vändas till en positiv
Vi menar att förklaringen är enkel: de höga skatterna och den omfattande byråkratin sätter stopp för småföretagens utveckling.
Vad är Sveriges styrkor? Dels finns en hyllad start-up sektor, dels starka private equity-bolag som systematiskt investerar i upprustning och internationalisering av de medelstora företagen. Svagheten är att de små företagen inte klarar sig väl. Höga skatter och krångliga regelverk begränsar hela landets ekonomi, men framförallt de små familjeföretagen.
Gott näringsklimat för små företag
Sverige behöver reformer så att ett gott näringsklimat skapas också för de små familjeföretagen. Lösningarna har Småföretagarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv samt även offentliga utredningar redan pekat på:
* De högsta marginalskatterna behöver sänkas. Den effekt på fler arbetade timmar som uppstår genom sänkning av statliga inkomstskatter leder till att skatteintäkterna blir ungefär samma som innan avskaffandet. Det visar ett flertal studier om dynamiska effekter. Kom ihåg att det inte bara är direktörer som drabbas av statlig inkomstskatt, utan också många småföretagare som tillfälligt har en period av bättre inkomst.
* Kompetensförsörjningen bör stärkas, gärna med fokus på ett riktigt lärlingsarbete. Det är långt bättre än dagens system där arbetslösheten döljs genom massiva satsningar på skattesubventionerade anställningar.
* Regelkrånglet måste börja minska igen. Tillväxtverkets siffror visar att företagens kostnader med efterföljning av regelverk ökade med hela 4,4 miljarder kronor för år 2017. Enbart de administrativa kostnaderna har under de senaste fem åren ökat med 1,2 miljarder per år i löpande priser. Det är i sig en anledning till landets stagnerande ekonomi – företagarnas tid går åt allt mer pappersarbete i stället för att skapa värde.
Märklig paradox
Vi menar att det är märkligt att den svenska paradoxen, med stagnerande och negativ tillväxt i Europas ledande kunskapsekonomi, inte redan är ämne för det politiska samtalet.
Ett aktuellt samhällsproblem är den bristande integrationen. Majoriteten av de arbetslösa är i dag utlandsfödda. Samma siffra för tio år sedan var knappt en tredjedel. De mindre företagen är jobbmotorn som främjar integrationen. Dels via utlandsföddas eget företagande. Dels genom att goda villkor för växande företag leder till att också grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden kan konkurrera om jobben.
Ny forskning från forskningsinstitutet IFAU visar att det första riktiga arbetet, ofta i tjänsteföretag med låga löner, öppnar dörren till arbetsmarknaden. Bättre villkor för fler och växande företag är nyckeln till att fler utlandsfödda ska kunna bli självförsörjande. Ekonomin måste växa för att nyanlända ska ha en chans att finna riktiga arbeten.
Reformarbete krävs nu
I dag är konjunkturen god och ekonomin stimuleras av hushållens belånade konsumtion. De existerande problemen kommer att bli mer akuta när konjunkturen vänder. Det är dags att agera. Om den politiska viljan finns kan ett omfattande reformarbete påbörjas under 2019.
Sverige har lyckligtvis en klar styrka i form av ett teknologiskt avancerat näringsliv. Det lägger en stark grund för tillväxt. Om villkoren stärks för små och växande familjeföretag kan den dystra utvecklingen vändas till en positiv. Första steget dit är att ta den svenska paradoxen på allvar.
Nima Sanandaji
tekn dr och utredare
Erik Sjölander
näringspolitiks talesperson, Småföretagarnas Riksförbund