Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Modellen

Den svenska modellen är svenska folkets förtjänst

DEBATT: Många vill ta åt sig äran för ”den svenska modellen”. Sanningen är att Sverige – oavsett regering och riksdagsmajoritet – nästan alltid är ett av världens bäst fungerande länder, skriver Anders Källström, tankesmedjan Sustainability Circle.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Anders Källström, ekonomie doktor, ordförande i tankesmedjan Sustainability Circle

Vår tids politiker hänvisar ofta till ”den svenska modellen”. Statsministern gjorde det senast i samband med att han på onsdagen presenterade regeringsombildningen. Andra partiers politiker gör det också. Syftet är förstås att låna legitimitet till det egna partiet och den egna politiken.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men, vad är den svenska modellen och vem kan egentligen ta åt sig äran för den?

Sverige var ett av Europas fattigaste länder i början av 1800-talet. Vid 1800-talets mitt vidtogs en rad utvecklingsfrämjande åtgärder som successivt gett en påtaglig effekt på utvecklingen av svensk välfärd sedan 1870-talet. Rimligen är det därför vid mitten av 1800-talet som den svenska modellen skapades. I ett sådant perspektiv har den svenska modellen följande ingredienser:

Modellens ingredienser

1. Fred. Sverige har inte varit i krig på över 200 år. Vi tar än i dag gärna en fredsbevarande roll i världspolitiken.

2. Modernism. Sverige har i 200 år bejakat utveckling. Vi skapade tidigt en ingenjörskultur. Denna ledde till fantastiska innovationer som ofta ledde till lika fantastiska företag. Dessa företag är fortfarande en stor del av stommen i svensk ekonomi. Företagen gjorde att vi kunde dra nytta av våra enorma naturtillgångar. Internationalisering och frihandel gav oss tillgång till allt fler kunder vilket möjliggjorde tillväxt. Ett framväxande bankväsende, aktiebolagsformen och börshandel bidrog alla till att de växande företagen kunde finansieras. Vi är fortfarande ledande på många områden, exempelvis avseende utveckling och användning av digital teknik.

3. Infrastruktur. Sverige är ett stort och perifert placerat land. Råvaror, arbetskraft och marknaden har alltid funnits långt från varandra. Det krävde tidigt en väl fungerande infrastruktur. 1800-talets kanaler, järnvägar och vägar har i modern tid fått sin motsvarighet i utbyggnaden av bredbands- och mobiltelefonnät.

4. Kompetens. Skolväsende och, så småningom, bra universitet fångade upp ungdomen och bidrog till en väl fungerande kompetensförsörjning. Sverige sätter fortfarande av en betydande del av BNP till forskning. Skolan är vi inte nöjda med, men den är sedan länge en av de mest debatterade frågorna.

5. Lag och ordning. Sverige hade tidigt en hederlig ämbetsmannakår. Mutor och korruption har i allmänhet varit ett litet problem i vårt land. Ägare, arbetare och tjänstemän ville göra rätt för sig oavsett om deras arbetsuppgifter var små eller stora. Tvister löstes på ett civiliserat sätt av ett väl fungerande rättssystem. Och, så fortsätter det. Sverige är än i dag ett av världens minst korrupta länder.

6. Få konflikter. Vi vill vara överens. Konsensus är en svensk dygd. Arbetsmarknadens parter förhandlar när de är oeniga, snarare än att strejka (Saltsjöbadsandan). Därmed fanns det, till skillnad från i många sönderstrejkade länder, något att förhandla om. Svenska företag har än i dag mycket lojala medarbetare. Facket är numera ofta lika mycket med- som motpart till företagsledningen.

7. Rörlighet. Människor har länge flyttat från orter där de inte kan försörja sig till orter där de kan arbeta. In- och utvandring av arbetskraft har fungerat som en viktig buffert i samband med de cykler som ofrånkomligen karakteriserar ekonomisk utveckling.

8. Långsiktighet. Ägare och företagsledare har historiskt siktat på att skapa livsverk som skall vara som bäst när de själva lämnade sina aktiva liv, snarare än att toppa inför varje månads- och kvartalsbokslut. Det verkliga bokslutet har utgjorts av eftermälet. Svensk kapitalism domineras fortfarande av huvudsakligen långsiktiga ägare, även om den hotande kortsiktigheten allt oftare ”flåsar dem i nacken”.

Det är så vi grundlade dagens Sverige och det är, i allt väsentligt, efter dessa principer som Sverige måste fortsätta utvecklas. De åtta punkterna ovan är, som jag ser det, därför den svenska modellens beståndsdelar.

Har ärvt den svenska modellen

Vilket eller vilka partier har då äran för denna modell? Socialdemokraterna grundades 1889. Moderaterna 1904. Centerpartiet 1913. Vänsterpartiet 1917. Liberalerna 1934. Kristdemokraterna 1964. Miljöpartiet 1981. Sverigedemokraterna 1988. Samtliga partier har med flera decenniers marginal tillkommit efter det att den svenska modellen etablerades. Makt fick de långt senare. Samtliga partier har därför snarast ärvt den svenska modellen.

Av vem? Jo, äran för den svenska modellen tillfaller det svenska folk som så länge gjort så mycket rätt. Det är därför som Sverige – oavsett regering och riksdagsmajoritet – nästan alltid är ett av världens bäst fungerande länder. När regeringen, som nu, är lite skakig slår Sverige helt enkelt på sin ”autopilot” i form av den svenska modellen.

Så alla politiker; ni gör klokt i att vara rädda om den modell som sedan länge är det svenska folkets.

Anders Källström

ekonomie doktor, ordförande i tankesmedjan Sustainability Circle

Mest läst