Den 4 december är en stor dag för Sverige; efter lång tid av utflaggningar, där den svenskflaggade flottan i dag är rekordliten, aviserar tre rederier att de flaggar svenskt. Detta trendbrott är ett resultat av det gemensamma arbetet för en konkurrenskraftig sjöfart som drivits av de fackliga parterna, Seko Sjöfolk och Sjöbefälsföreningen, rederinäringen, och staten under de senaste åren.
Läge att ta nästa steg
Nu är det lämpligt att ta nästa steg för att garantera en fortsatt positiv utveckling, vilket handlar om att genomföra några justeringar av tonnageskatten och nettomodellen som inte innebär några kostnader för staten, snarare tvärtom. Sverige tjänar på en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart som skapar fler jobb, ökad tillväxt och en klimatsmart infrastruktur. Dessutom avlastas de kapacitetsansträngda vägarna.
Varje år transporteras cirka 171 miljoner ton till Sverige med hjälp av fartyg. Sveriges företagare är beroende av att frakterna kommer fram tryggt och säkert. Sjötransporter är klimatsmarta och sjöfarten är därför en viktig aktör för den hållbara utvecklingen och klimatomställningen. Regeringen menar exempelvis att en överflyttning av godstransporter från vägtrafik till sjöfart kan bidra till att uppnå klimatmålsättningarna och EU ser närsjöfarten som ett sätt att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn med 60 procent till 2050. Den svenska ambitionen är att minska koldioxidutsläppen med 70 procent till 2030.
Stor tillväxtpotential
I dag arbetar drygt 100 000 personer inom den maritima näringen. Tillväxtpotentialen är stor med allt från ”enkla jobb” till avancerade yrken. Med bättre villkor, som endast innebär några små justeringar i nuvarande system, kan fler rederier flagga svenskt och det i sin tur kommer att generera fler företag som investerar i Sveriges världsledande, innovativa och högteknologiska maritima industri. Genom att satsa på sjöfarten kan fler jobb skapas och sektorn kan bidra ytterligare till att öka sysselsättningen i Sverige. Sjöfartens betydelse för näringslivet kan inte överskattas.
Den förändring vi i Blå Tillväxt önskar se rör tonnageskatten, en skatt som innebär att rederiernas inkomster bestäms schablonmässigt utifrån last- och passagerarkapacitet. Det är alltså ett annat sätt att betala skatt – det totala skatteuttaget påverkas inte. Vi är mycket positiva till att tonnageskatten infördes 1 januari 2017 och för att den ska ge de effekter som var avsedda behöver systemet justeras. De grundläggande kraven som ställs för att ingå i systemet utesluter stora och mycket viktiga rederisegment, exempelvis den kustnära tankflottan och mindre fartyg. Vi önskar därför att regeringen genomför de små justeringarna i systemet. Förutom fler jobb och ökad tillväxt skulle det innebära en hållbar satsning på klimatsmarta transporter då mer gods kan flyttas över från väg till sjö.
Omfattande positiva konsekvenser
Enligt Blå Tillväxts beräkningar kostar små justeringar mycket lite för staten, men ger omfattande positiva konsekvenser för sjöfarten och därmed för Sveriges ekonomi. Vi är alla beroende av en välfungerande infrastruktur och transporter i vår vardag och för att säkerhetsställa detta även i framtiden hoppas vi att regering och riksdag fortsätter arbeta för ökad hållbar svensk sjöfart. Om sjöfarten flyter transporteras samhället framåt. Så infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) – låt oss tillsammans göra Sverige till en stolt sjöfartsnation igen med avstamp i dagens glädjande avisering om inflaggning!
Parterna i Blå Tillväxt:
Rikard Engström
vd Svensk Sjöfart
Mikael Huss
vd Sjöbefäls- föreningen
Kenny Reinhold
ordförande Seko Sjöfolk