Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

7qvOOVmcMlvE3fgDkA3b4PHAz18.jpg
Dag Härdfeldt, leg psykolog.

Debatten om digitala vården måste bli mer sansad

Merparten av de artiklar som skrivs om digital vård fokuserar på riskerna, inte möjligheterna. Låt oss därför föra en sansad debatt i detta ämne, skriver psykolog Dag Härdfeldt.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det har skrivits mycket om digitala vårdgivare som KRY och Min Doktor på sistone. Det här är bra. Den digitala vården utgör en så kallad disruptiv innovation. Disruptiva innovationer kännetecknas av att de via ny, lättillgänglig teknik sätter befintliga marknadsstrukturer ur spel samt ofta tar över eller vidgar branschen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

En disruptiv innovation inom primärvården är någonting mycket sällsynt och fenomenet fodrar uppmärksamhet. Vårdsystem är till sin natur rigida strukturer, vilket innebär att det råder ett inbyggt motstånd mot sådana innovationer inom vården. Vilket har tydliggjorts av massmedia senaste tiden.

Merparten av de artiklar som skrivs fokuserar på riskerna, inte möjligheterna, med digital vård.

Merparten av de artiklar som skrivs fokuserar på riskerna, inte möjligheterna, med digital vård. I rampljuset står aktörer som KRY, Min Doktor och Doktor 24, och debatten har ofta en ängslig ton. Aktörerna framställs som profithungriga opportunister och på ST-Dagarna i Jönköping så raljerades det med ord som ”snuv-appar” samt ”Pandoras box”. Den 11 oktober stoltserade nyhetssajten Breakit med att de lyckats lura och vilseleda KRY genom att snorta svartpeppar och fejka förkylningssymtom. Granskningen av den digitala vården har därmed gått över till tjänstefelsprovokation samt upptagande av samhällets resurser. Det är dags att sansa debatten.

Finns det anledning att vara orolig? Låt oss titta på det. Kritiken mot digital vård har primärt handlat om oro för överkonsumtion av vård. Allmänläkaren Hanna Åsberg, ordförande på Svensk Förening För Allmänmedicin, varnar för att ”folk kommer söka vård i både tid och otid eftersom bolagen gör det så enkelt att få en läkartid digitalt. Magnus Isacson, läkare och specialist i allmänmedicin, oroar sig för att det blivit ”överdrivet lätt att en träffa en läkare”. Reportern Erik Wisterberg framhäver risken för att vården kan dräneras på resurser, då digital vård kan skapa en marknad av patienter som inte behöver läkarvård. Elin Karlsson, som sitter i Läkarförbundets styrelse, uttrycker att det råder stor oro bland läkare för att den digitala vården skapar en vårdkonsumtion när man egentligen inte behöver vård.

Det är viktigt att notera, att farhågan om överdriven vårdkonsumtion samt ökad vårdbelastning är ren spekulation. Det finns i dag ingen evidens för att tjänster som KRY och Min Doktor skulle leda till det

Det är viktigt att notera, att farhågan om överdriven vårdkonsumtion samt ökad vårdbelastning är ren spekulation. Det finns i dag ingen evidens för att tjänster som KRY och Min Doktor skulle leda till det. Ann Söderström, hälso och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen, uppger att den digitala vården inte lett till minskade besök på exempelvis jourmottagningar, såsom man önskat.

Kritiker menar på att detta indikerar att det skett en belastning, men enligt den senaste delrapporten från Socialstyrelsens kartläggning av digital vård, så går det ännu inte att dra några slutsatser kring hur digitala tjänster påverkar vårdsystemet i stort. Underlaget är för tunt. Men skulle den uteblivna avlastningen kvarstå i framtida mätningar, så skulle dessa siffror ändå inte ta hänsyn till det stora mörkertal av patienter som inte sökt/erhållit vård från föregående vårdsystem. Det traditionella vårdsystemet präglas av bristande tillgänglighet, långa väntetider samt begränsade öppettider, vilket har uteslutit stora delar av patientbefolkningen.

Kritiken målar upp ett skrämmande patientperspektiv där patienterna framställs som en grupp vårdhungriga gamar som kommer urholka hela primärvården med sina icke-problem.

Ovan nämnda oro för överdriven vårdkonsumtion är enligt min mening inte bara ogrundad, den är dessutom nedlåtande gentemot patientpopulationen. Kritiken målar upp ett skrämmande patientperspektiv där patienterna framställs som en grupp vårdhungriga gamar som kommer urholka hela primärvården med sina icke-problem. Kritiken utgår ifrån att patienterna är ansvarslösa och gränslösa i sitt vårdbehov, att de omöjligt klarar av att hantera en så kraftfull innovation som digital av vård och att de till varje pris måste skyddas från sig själva. Hanna Åsberg, Magnus Isacson och Elin Karlsson är tydliga i sin retorik. Det pratas om hur patienterna kommer söka i ”tid och otid”, samt hur de inte kommer klara av ”överdriven lätt tillgänglighet till läkare”. Det här är i grund och botten ett uttryck för en föråldrad, paternalistisk vårdkultur, där vårdgivaren är den auktoritet som vet vad som är bäst för patienten. Där vårdgivarna, inte patienterna, dikterar vårdbehovet.

Analysera varför patienterna överger den befintliga primärvården. Nyansera kritiken med konstruktiva perspektiv. Sansa er.

Debatten om digital vård måste fortsätta. Kritiken och analysen bör fortsätta. Disruptiva innovationer måste ifrågasättas, men debatten måste ha nyans. Den är alltför viktig för att försvinna bort i ett sorl av moralpanik, domedagsprofetior, samt sensationslysten journalistik. Sniffa inte svartpeppar och lura doktorerna. Diskutera i stället möjligheterna. Brainstorma fram nya ersättningssystem. Analysera varför patienterna överger den befintliga primärvården. Nyansera kritiken med konstruktiva perspektiv. Sansa er.

Dag Härdfeldt

leg psykolog

tjänstgör som psykolog hos KRY. Åsikterna i texten tillhör skribenten, inte KRY.

Mest läst