Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

bMg6bKj03PETkRSqp6tcnZyfM0A.jpg
Första spadtaget. Medan Västlänksmotståndarna fäktar vidare med pennor mot väderkvarnar fortsätter arbetet med Västlänken och Göteborgs utveckling, skriver debattörerna. Bild: Anna Svanberg

Dags att ta till sig lite fakta

Det är nu på tiden att den breda floran av åsikter som ventileras om Västlänken ger plats åt fakta om detta nödvändiga tunnelbygge, skriver Västsvenska Handelskammaren.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Replik

Västlänken, 5 & 7/10 med flera

Ännu ett val har genomförts, det tredje i ordningen, där de partier som står bakom det Västsvenska paketet fått en förkrossande majoritet i Göteborgs kommunfullmäktige. Trots det fortsätter debatten kring Västlänken, inte minst i GP, där olika skribenter presenterar det ena kreativa förslaget efter det andra. Ofta handlar det om alternativa dragningar av järnvägen eller var stationer bör flyttas. Nästan alltid är det skribentens åsikter som framförs, men låt oss för en stund uppehålla oss vid fakta i stället för åsikter.

Det finns en järnvägsplan som anger exakt var Västlänken får byggas. Den antogs 2016 och föregicks av många års utredningar. Att ändra Västlänkens dragning eller att flytta en station är inte en kompromiss, det är att avvika från järnvägsplanen och därmed något annat än Västlänken. Någon järnvägsplan, miljökonsekvensbeskrivning, eller för den delen finansiering av detta ”annat” finns inte. Det är också bygget av Västlänken, inte bygget av något annat, som prövats och fått godkänt i flera juridiska instanser, senast i Mark- och miljööverdomstolen.

Det finns olika uppfattningar om den järnvägsutredning som förordade Västlänken. Fakta är dock att Banverket i samråd med bland annat Göteborgs stad i december 2007 beslutade att förorda Västlänken i stället för något av de andra utredda alternativen. Drygt tio år senare, maj 2018, togs det första spadtaget. Det är alltså långa processer.

Fördröjs tio år

Om vi bortser från att det finns en stor politisk majoritet i riksdagen och i Göteborgs stad för Västlänken – samt från att alla utredda alternativ bedömts vara sämre – kan vi konstatera att det tar cirka tio år av utredningar och juridiska processer från det att Trafikverket, högst teoretiskt, förordar ett alternativ till Västlänken till att det första spadtaget tas.

Vi avstår från spekulationer kring kostnaderna för att häva befintliga avtal och en framtida regerings villighet att finansiera en ny infrastruktursatsning direkt efter att staden stoppat en tilldelad sådan. Västlänken beräknas öppna för trafik 2026, en mycket välvillig bedömning är att första spadtaget av dess teoretiska ersättare skulle kunna tas 2030. Vid det laget skulle sannolikt många Göteborgare drömma sig tillbaka till 2018 års trafiksituation då staden alltjämt var jämförelsevis lättframkomlig. Det sista är skribenternas åsikt, inte fakta.

Ingen fakta eller debattartikel i världen kommer att övertyga de mest hängivna Västlänksmotståndarna, men medan de fäktas vidare med pennor och mot väderkvarnar fortsätter arbetet med Västlänken och Göteborgs utveckling mot en för näringslivet ännu mer attraktiv stad.

Johan Trouvé

vd, Västsvenska Handelskammaren

Markus Ottemark

ansvarig infrastruktur, Västsvenska Handelskammaren

Gunilla Grahn Hinnfors

ansvarig stadsutveckling, Västsvenska Handelskammare

Läs mer om Debatt: Västlänken
Mest läst