Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Därför engagerar vi oss för fred mellan Israel och Palestina

I 70 år har konflikten mellan Israel och Palestina pågått. Det är sju decennier av orättvisor, av generationer barn som växer upp med konflikt och rädsla i vardagen. Under dessa sju decennier har många fredsinitiativ och medlingsförsök lanserats. Ofta har de givit hopp om en fredlig lösning; ibland har de lett till framsteg. I dag framstår freden mer avlägsen än på länge med ett kraftigt försämrat läge mellan parterna, skriver Margot Wallström (S) och Isabella Lövin (MP).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

De senaste veckornas händelser i Gazas gränsområde mot Israel kulminerade den 14 maj med över 60 dödade och tusentals skadade palestinier, flera av dem barn. Demonstranter, varav vissa våldsamma, bemöttes med krypskyttars skarpa ammunition. Sverige och många andra länder har ställt sig bakom ett beslut i FN:s råd för mänskliga rättigheter om en oberoende utredning av händelserna i Gaza.

Det palestinska folket lever sedan många år under mycket svåra ekonomiska förhållanden. Sjuka och äldre tvingas köa i dagar för att ta sig över gränsen och få tag i medicin eller få adekvat sjukvård. Gaza är drabbat av elavbrott upp till 20 timmar per dygn. Grundvattnet är förorenat. Barn förnekas en säker skolgång. I Gaza styr terroristlistade Hamas, samtidigt som de humanitära behoven är överväldigande. Desperationen bland Gazaborna är stor och sjukhusen är nu hårt belastade med tusentals skadade. På Västbanken vållar det ökande antalet bosättningar och ockupationens pålagor fortsatt stora svårigheter i palestiniers liv, bland annat i form av markkonfiskering, husrivningar och uteblivna byggnadstillstånd. I Israel lever människor med ständig beredskap att besöka skyddsrum av rädsla för raketbeskjutning.

Att verka för avspänning och fred ligger i allas intresse. Fredsprocessen har avstannat, men som FN:s generalsekreterare Antonio Guterres uttryckt det finns ingen ”plan B”. Parterna måste ta avstånd från våld och återvända till förhandlingsbordet. Det finns inget realistiskt alternativ till tvåstatslösningen. Ett misslyckande skulle innebära en palestinsk befolkning utan hemland och utan sina medborgerliga rättigheter, en sådan situation vore förödande.

Hinder för utveckling i Palestina

Det huvudsakliga hindret för utveckling i Palestina är alltjämt den olösta konflikten och Israels ockupation. Samtidigt finns åtgärder som den Palestinska myndigheten kan ta för att förbättra både den demokratiska utvecklingen och den humanitära situationen i Palestina. I Gaza är behovet stort av palestinsk enighet för att säkra samhällstjänster och demokratiska institutioner. Den Palestinska myndigheten behöver också göra demokratiska framsteg, som att hålla allmänna val, bekämpa korruption, ta avstånd från våld och uppvigling samt att värna om de mänskliga rättigheterna och underlätta snarare än att försvåra för civila samhällsorganisationer att verka fritt. Detta tar vi kontinuerligt upp i dialogen med Palestina.

Tvåstatslösningen har varit världssamfundets, inklusive FN:s och EU:s, mål i decennier. Sveriges engagemang i denna fråga går lika långt tillbaka som själva konflikten. Sverige röstade 1948 för FN:s delningsplan för det tidigare brittiska mandatet Palestina, och har därefter erkänt både Israel och sedermera också Palestina som självständiga stater. Regeringen fortsätter att i linje med tidigare svenska regeringar verka för en fredlig lösning, grundad i folkrätten, där två stater kan existera sida vid sida i fred och säkerhet, med Jerusalem som huvudstad för båda. Denna linje står vi upp för i EU, i FN:s säkerhetsråd och i många andra sammanhang.

Våra stöd till Palestina handlar inte bara om ett ansvar för en återupptagen fredsprocess, det handlar lika mycket om att verka för stabilitet i regionen och om vår egen säkerhet.

En förutsättning för att tvåstatslösningen ska bli varaktig är två fungerande stater som kan ta ansvar för sin del av freden och framtiden. Därför är Sverige en viktig biståndsgivarna till Palestina, med ett hållbart och demokratiskt statsbyggande som mål. Detta mål delas av givarsamfundet och de svenska insatserna samordnas nära med EU, FN och andra länder. Trots det får det svenska Palestinabiståndet emellanåt utstå kritik. Självfallet går inte något svenskt bistånd till terroristverksamhet. Det finns heller inte något svenskt budgetstöd direkt till den Palestinska myndigheten.

Krav på mänskliga rättigheter

Allt bilateralt bistånd till Palestina följs upp genom Sveriges generalkonsulat i Jerusalem. Vi ställer krav på god kontroll och respekt för mänskliga rättigheter. Om oegentligheter i biståndet uppdagas vidtar vi nödvändiga åtgärder. Även det bistånd som går via EU efterföljs av rigida kontroller och krav på uppföljning. Vårt utvecklingssamarbete med Palestina har pågått under lång tid och under olika regeringar, och det gör stor nytta.

Via Världsbanken stärker Sverige palestinska kommuners förmåga att tillhandahålla lokal service och stödjer den palestinska vattenmyndigheten för förbättrad tillgång till vatten och sanitet. Sverige stödjer flera MR-organisationers arbete, både palestinska och israeliska. Palestinas oberoende kommission för mänskliga rättigheter får svenskt stöd för att granska ny lagstiftning och bevaka respekten för mänskliga rättigheter i Palestina. Med ett särskilt fokus på kvinnliga företagare har Sverige möjliggjort för palestinska småföretagare att få lån genom en garantifond.

Sverige bidrar också med humanitär hjälp i Palestina där omkring 2,5 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd. Genom FN-organet UNRWA drivs skolor, sjukhus och andra centrala samhällsfunktioner för flyktingar internt i Palestina och i grannländerna, där ytterligare ca 2,5 miljoner Palestinaflyktingar lever. UNRWA:s budget brottas i dag med stora underskott och risken är nu stor att skolorna inte kan öppnas igen efter sommaren. Barns rätt att gå i skolan är helt avgörande för framtiden och måste värnas. Regeringen har under året arbetat hårt för att långsiktigt säkra stödet till UNRWA, bland annat genom att anordna en särskild givarkonferens i Rom i mars tillsammans med Jordanien och Egypten, ännu återstår mycket att göra.

Grogrund för extremism

Våra stöd till Palestina handlar inte bara om ett ansvar för en återupptagen fredsprocess, det handlar lika mycket om att verka för stabilitet i regionen och om vår egen säkerhet. Få frågor har haft lika negativ inverkan på en region som fredsprocessen mellan Israel och Palestina. Den senaste tidens hot om skolnedläggningar är bara ett av många exempel på att miljontals människor inte kan garanteras sina mänskliga rättigheter, detta är en grogrund för extremism i ett redan konfliktfyllt Mellanöstern. Vi har ett egenintresse av att denna utveckling bryts och att vi finner en långsiktig lösning på situationen. Som medlem i FN:s säkerhetsråd har Sverige ett särskilt ansvar att inte låta den 70-åriga konflikten falla bort från världssamfundets dagordning. Den avstannade fredsprocessen måste ges nytt liv och följas av trovärdig handling. De unga generationerna i både Israel och Palestina behöver nytt hopp för en framtid utan konflikt och våld. Sverige har fortsatt en viktig roll i detta arbete.

Margot Wallström (S)

Isabella Lövin (MP)

Läs mer om Debatt: Valet 2018
Mest läst