Chalmers Magasin, en trycksak som lyfter fram delar av högskolans verksamhet, skulle i juninumret ha innehållit en krönika – ”Grabbspelet måste bort” – skriven av en av Chalmers få kvinnliga professorer. Krönikan lyftes dock ur tidningen för att i stället ingå i ett temanummer om jämställdhet. Till detta nummer intervjuades vi – Julia om sina erfarenheter på ett mansdominerat teknikprogram och de trakasserier och förminskanden hon råkar ut för och Sven om den centrala anställningskommitténs roll för att medverka till jämställd rekrytering av lärare och forskare.
Intervjun togs bort
När Magasinets temanummer kom i tryck fanns intervjun med Julia inte med. Motivet för att lyfta bort den var enligt ledningen omsorgen om henne, en omsorg Julia inte hade bett om. Intervjun kom i stället att publiceras på Insidan (Chalmers webb), dit man inte hittar så lätt. Så i stället för att vara i takt med #metoo-uppropen, så valde ledningen att försöka dölja problemen för omvärlden. Det tycker vi är sorgligt, för vem tror att just Chalmers skulle vara förskonat från grabbighetens avarter?
Det är nog få studenter som känner förtroende för Chalmers i frågor som rör sexuella trakasserier. Inga av de kvinnor Julia träffat har vetat var och hur man anmäler dem. Svaret från högskolan är att anmälningar görs till den lärare som har ansvaret för ett visst utbildningsprogram, en person som är mycket äldre än anmälaren, ofta man och utan utbildning i att hantera traumatiska upplevelser.
Att anmälningar som gäller djupt kränkande handlingar hanteras på detta sätt visar på Chalmers oförmåga att se problemen ur studentens perspektiv. Det #metoo-inspirerade formulär som nu skall lanseras för att försöka reda ut hur stora problem vi har på Chalmers är välkommet och kommer inte en dag för tidigt.
Varför inte ett tydligt nyhetsbrev?
Som en effekt av Julias berättelse har rektor skrivit på sin blogg och Insidan om vad Chalmers nu gör för att hantera sexuella trakasserier. Även om syftet är gott så är det inte nog eftersom majoriteten av studenterna varken läser bloggen eller Insidan. Ett alternativ skulle kunna vara ett nyhetsbrev med rak och tydlig information till alla studenter och anställda från rektor. En sådan kanal skulle säkert få fler läsare och öka studenternas förtroende för de som leder det lärosäte de valt att gå på.
För tio år sedan antog Chalmers en jämställdhetspolicy som gick ut på att motverka all from av stereotypifiering, som att det skulle finnas skillnader mellan kvinnor och män avseende begåvning inom natur- och teknikvetenskap. En konsekvens av policyn är att Chalmers inte gör riktade insatser mot minoriteter. När Julia och några kvinnliga studenter ville imitera Kungliga Tekniska Högskolans (KTH) satsning Tekla, en teknikfestival riktad mot tjejer, skulle de behöva genomföra arbetet utan hjälp från Chalmers med hänvisning till policyn. KTH har en något högre andel kvinnliga studenter än Chalmers, mer uttalat på data- och IT-programmen.
Måste bli effektivare
Jämställdhetsarbetet måste bli effektivare. Andelen kvinnliga professorer på Chalmers är i dag 14 procent, att jämföras med KTH:s 17 procent (2016). Regeringen har ålagt Chalmers att minst var tredje person som rekryteras eller befordras till professor under 2017–19 skall vara en kvinna. Att det målet kan bli svårt att nå förstår man när man tar del av institutionernas planer på att befordra 25 män och fyra kvinnor till professorer under de kommande två åren. De fyra professurer som samtidigt planeras att utlysas externt förmår inte alls väga upp den manliga dominansen även om de besätts av kvinnor.
Rektor har listat tre utmaningar för Chalmers – förbättrad jämställdhet, ökad vetenskaplig synlighet och breddad studentrekrytering – som alla skulle vinna på att jämställdhetsfrågan togs på ännu större allvar än hittills. Julia har under sina snart fem år på Chalmers bara träffat två kvinnliga föreläsare. Med fler kvinnor på alla nivåer skulle arbetet med att examinera studenter med sociala färdigheter, befriade från fördomar och med ett jämlikhetstänk ständigt i bakhuvudet underlättas väsentligt. Varför skulle Chalmers vara ett undantag från den forskning som säger att heterogena miljöer är mer kreativa än homogena?
Lämplig strategi
För att flytta fram positionerna föreslår vi:
- Inrätta tydliga kanaler för studenter och anställda att beivra kränkande behandling och erbjud de drabbade ett kompetent bemötande.
- Förbättra kommunikationen mellan högskolan och studenterna och ta till vara erfarenheter från verksamheten på ett bättre sätt än nu.
- Utmana jämställdhetspolicyn och våga göra riktade insatser mot minoriteter för att öka mångfalden.
- Acceptera att jämställdhet innebär delad makt över Chalmers agenda och resurser, vilket kan skapa lite dålig stämning då och då.
Vi är båda i slutet av våra Chalmerskarriärer och vill, trots kritiken, högskolan allt väl. Låt det bli ett slut på strutsmentaliteten, att stoppa huvudet i sanden, när grabbigheten blir destruktiv och ibland urartar. Avancez (framåt) Chalmers!
Julia Jansson
sistaårsstudent på Chalmers elektroteknikprogram
Sven Engström
sistaårsanställd på Chalmers och ord-förande i Chalmers anställningskommitté