Byggplanerna vid Älvsborgsbrons fäste väcker debatt. Striden är typisk för dagens stadsplanering. Det finns en stark samsyn bland politiker, planerare och forskare att staden bör växa inåt, genom förtätning och blandning.
Den enorma utspridning och separering av staden som efterkrigstidens bilsamhälle medförde har visat sig socialt, ekologiskt och ekonomiskt ohållbar. I dag vill vi bygga annorlunda. Men förtätning och blandning är mycket mer komplicerat än utspridning och separering. Det är många fler viljor och intressen som man måste ta hänsyn till. Därför kan man inte förtäta staden på samma slösaktiga sätt som när man spred ut den.
Måste förtäta smartare
Glesa, segregerade bostadsenklaver, nedlusade med p-platser men utan service och stadsliv, tar för mycket plats och ger för lite tillbaka. Vi måste förtäta smartare och använda marken mer effektivt. Där vi förtätar ska vi göra det med hög exploatering och riktiga stadskvarter som ger förutsättningar för blandning av olika sorters verksamheter. På det viset kan vi spara befintlig, äldre bebyggelse och värdefulla, omtyckta och välanvända grönområden. Det handlar om att ta vara på marken istället för att slösa med den.
Ett hållbart stadsbyggande måste ha mer långsiktiga mål än bara att hålla de stora byggföretagens ekonomichefer på gott humör ytterligare ett kvartal. Det gäller i högsta grad även vid Älvsborgsbrons fäste. Vi på stadsplaneringsforumet Yimby är positiva till en stadsutveckling av området. Vi ser värdet av att området förtätas med en mångfald av bostäder och service. Men det ska vara effektiv och smart förtätning, inte markslösande och korkad. Det finns nämligen gott om plats att förtäta utan att förstöra befintliga kvaliteter.
Den överdimensionerade trafiklösningen av typiskt 1960-talssnitt, komplett med närmast groteska svängradier, ockuperar stora arealer mark som skulle kunna komma till mycket bättre användning som tät, levande blandstad. Att utplåna de värdefulla och uppskattade grönområden och rekreationsytor som finns i dag för att strössla ut ytterligare några introverta och bilberoende bostadsområden är inte smart förtätning, utan ett sätt att slösa bort värdefull mark.
Ta i stället ett helhetsgrepp om Rödastensmotet. Banta ner den enorma trafikapparaten och kapsla in den i en tät stadsväv som kan sammanfogas med resten av Majorna, så sparas befintlig natur och odlingslotter i väster.
En smart förtätning inser värdet av befintliga grönområden, inte bara ekologiskt utan även socialt och rent ekonomiskt. Det är nämligen mer attraktivt att bo vid en levande stadsgata med ett fantastiskt grönområde i närheten, än att bo i ett söndertrasat grönområde med en enorm trafikapparat bredvid.
Lär av historien
Hade man för hundra år sedan byggt Linnéstaden som man i dag bygger nya områden, till exempel den så kallade Kvibergsstaden i Kortedala, så hade hela Slottsskogen gått åt och det hade ändå inte funnits något stadsliv att tala om. De flesta inser nog att det hade varit en sämre stad för alla, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Så varför är det så svårt att låta den insikten påverka dagens planering?
Någonstans måste vi göra ett vägval. Vad är viktigast? Att bevara förlegade biltrafikmonument och slösa bort centrala markreserver på gles och enahanda förtätning eller att utveckla den täta och gröna blandstaden, där det finns plats både för levande stadskvarter och blomstrande grönområden?
Johannes Åsberg
Yimby Göteborg
Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk för alla stadsvänner som vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad. Tät blandstad som Långgatorna är ett bra exempel, anser föreningen.
Den 31 maj tar byggnadsnämnden i Göteborg beslut om planerna för Sjöbergen intill Älvsborgsbrons södra fäste.
Tanken är att förbereda för upp till 1 200 nya bostäder lagom till Göteborgs 400 årsjubileum 2021.
Bostäderna kommer i så fall att byggas i delar av det grönområde som i dag huserar kolonistugor och duvslag.