Bygg snabba tåg på riktigt!

Man får inte mycket för dyra pengar med höghastighetståg i 250 km/tim. I stället bör teknikalternativet magnettåg utredas, vilket även har potential att inkludera en mycket snabb förbindelse mellan Göteborg och Borås. Banan till Borås behöver byggas snabbt och inte så sent som efter 2029, skriver Rune Wigblad, professor i företagsekonomi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Trafikverket och ansvariga politiker har nu aviserat en sänkning av hastigheten på det planerade höghastighetståget från 320 km/tim till 250 km/h.

Budgetramen för infrastruktursatsningar 2019-2029 (ramen) som Trafikverket presenterade 31/8 rymmer byggande av två nya sträckor; Linköping – Järna (Ostlänken) och Hässleholm – Lund (Södra länken). Ostlänken är kostnadsberäknad till 53-54 miljarder (2017 års prisnivå) och Södra länken cirka 21-22 miljarder. Totalt ligger det alltså cirka 74-76 miljarder för dessa sträckningar inom ramen. Förbindelsen Göteborg – Borås finns inte med och kommer därför först efter 2029.

Om vi i stället tänker oss ett annat teknikalternativ som i dag existerar i Asien. Hur mycket magnettåg med toppfarten 500 km/tim får vi för summan 74-76 miljarder?

ANNONS

1. Linköping – Stockholm central.

2. Hässleholm – Malmö central.

3. Borås – Göteborgs central på 15-20 minuter.

Magnettåget ger tåg ända fram till storstädernas centralstationer och ger betydligt bättre utdelning för pengarna. Resorna går dubbelt så snabbt som det nu planerade höghastighetståget och dessutom håller tåget tiden. Då blir det mycket intressant att ta magnettåget, i stället för andra transportslag såsom flyg och bil. Magnettåget kan byggas ut dubbelt så snabbt som höghastighetståget vilket gör att om dessa sträckor prioriteras högt under ramperioden, kan de börja generera intäkter under den senare delen av perioden.

Märkligt argument

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) argumenterade i riksdagen (30/8) att: ”Magnettågsteknik skulle bli ett helt separerat järnvägssystem. Det är det som framför allt talar emot tekniken.”

Detta argument framförs mot att utreda magnettåget. Argumentet är märkligt med tanke på att Sverige arbetar på att separera trafikslag. Pendeltrafiken går till exempel numera i hög utsträckning i citybanan i Stockholm. Föreställningen om att det är besvärligt att byta tåg bottnar i dagens problem med den konventionella järnvägen. När tågen inte kommer i tid blir det lätt att missa en anslutning. Magnettåget kommer emellertid alltid i tid. Magnettåget har en punktlighet på över 99,95 procent vilket gör att man kan lita på detta transportslag. När man kan lita på att komma fram i tid, blir det enkelt att byta till andra transportslag såsom bil, buss, tunnelbana eller pendeltåg.

ANNONS

Rune Wigblad

professor i Företagsekonomi, Strömstad akademi

lärare vid Högskolan i Skövde

ANNONS