Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bra bostader collage
Ingemar Mattsson, ordförande Föreningen arkitekturens hus

Bygg bara bra bostäder – ingenting annat!

Under 1940-60-talen var idealet ljusa lägenheter för alla och stora solbelysta ytor för rekreation mellan husen. I dag dominerar den täta kvarterstaden med mörka innergårdar, höghus och varierande boendekvalitet beroende på hur stor din plånbok är, skriver Ingemar Mattsson, Föreningen arkitekturens hus.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Med denna artikel vill vi starta en debatt om vilka värderingar som ska styra utformningen av vårt framtida bostadsbestånd i Göteborg. Detta arbete leds av politiker med stöd av projektörer och verksamma inom byggsektorn – med allmänheten som målgrupp.

Tidigare generationer byggde bostäder för att åstadkomma det bästa som varit möjligt med hänsyn till rådande teknisk utveckling och ekonomiska resurser. I början av 1900-talet låg fokus på tät kvartersbebyggelse. De ”fina” lägenheterna låg mot gatan med ljus och utblickar. Bostäderna i gårdshusen var enkelsidiga med fönster mot trånga och solfattiga gårdar.

Öppna gröna ytor

I slutbetänkandet till 1933 års bostadssociala utredning, som presenterades 1945, formulerades målsättningen att skapa goda och hygieniska bostäder till överkomligt pris för alla medborgare. Detta ledde till att ”modernismens” bostadshus placerades friliggande med öppna gröna ytor mellan huskropparna: ”hus i park”.

Under 1950, -60 och -70 talen gav Bostadsstyrelsen ut normsamlingen God bostad med riktlinjer både för lägenheternas funktioner och husens utformning. För att få statliga lån till bostadsproduktion ställdes krav på bostadens funktioner, tillgång till sol och dagsljus. Lägenheterna skulle ha fönster mot flera väderstreck, skydd mot störningar och insyn från omgivningen.

När miljonprogrammet byggdes var idealen ljusa lägenheter och stora solbelysta ytor för rekreation mellan husen. Att planera för bilfria gångstråk, tillgång till förskola, skola och kommersiell service, parkering samt kollektivtrafik var en självklarhet. Utemiljön skulle vara funktionsanpassad för lek- och sportaktiviteter.

Bra lägen för rika – sämre för fattiga

Nu blickar politiker i byggnadsnämnd och fastighetsnämnd nostalgiskt på stadsbyggande från förra sekelskiftet. Nya bostadsområden ska utformas som kvarter med höga hus runt slutna gårdar. Innerstaden ska förtätas med inslag av höghus. Öppna platser, som till exempel Skanstorget, ska bebyggas. Tidens trend är täta kvarter, slutna gårdar, ”blandstad” med lokaler i bottenvåningar, ”mötesplatser”, skyskrapor, bostadsrätter i bra lägen för rika och hyreslägenheter för fattiga i dåliga lägen utan sol och utblickar.

Det finns tyvärr alltför många bostadsprojekt, som vi uppfattar som dålig bostadsmiljö, där stadsplanerare har gått med på politikers och byggherrars krav att bygga täta kvarter med hög exploatering. Stadsbyggnadskontorets illustrationer för centrala stadens utbyggnad visar enbart ”kvartersbebyggelse”, vilket innebär att all annan form av bebyggelse förkastas! De planerare som eftersträvar en ljus och öppen stad tystas ner eller byter arbetsplats , vilket innebär en utarmning och likriktning av stadsbyggnadskontoret. Leder detta till en grön och hållbar stad?

Det finns tyvärr alltför många bostadsprojekt, som vi uppfattar som dålig bostadsmiljö, där stadsplanerare har gått med på politikers och byggherrars krav att bygga täta kvarter med hög exploatering​

Några aktuella projekt som lider av alltför likformig och hög exploatering är: Skeppsbron, Frihamnen, överbyggnaden av Götatunneln, Södra Änggården/Högsbo och Gullbergsvass norr om Centralstationen. Hedens bebyggelse med höga kvarter i östra delen stoppades som väl är för ett år sedan.

Har vi råd att bygga dåliga bostäder?

Ska vi planera för eliten eller för alla medborgare?

Ett minimikrav hos de ansvariga borde vara:

Bygg bara bostäder, som du själv skulle vilja bo i!

Måste skapa nya regler

Vi måste återigen skapa nya regler med krav på funktioner i bostäder, ljusvärden, insynsskydd, genomluftade lägenheter och redovisa solstudier för lägenheter, mark/ lek och med mera. I bottenvåningar kan byggas lokaler för långsiktiga behov/alternativt bostäder med förhöjda bjälklag, som har insynsskydd mot angränsande gångstråk. Förskolor och skolor ska planeras in redan från början.

Studera omvärlden och lär av de goda exempel på nya bostadsområden som finns och planeras i Stockholm (Tollare Terrass i Nacka), Malmö (Bo-01-området), Halmstad (Gamle Tull), Helsingborg (Norra hamnen) och Landskrona (Hamnområdet), vilka tillgodoser ljus, luft och utblickar. Börja om från början! Här i Göteborgkan man till exempel studera bostadshusen på Godhemsberget, Gårdstensbergen, delar av Norra Älvstranden eller Fiskebäcks nya bostäder med utblickar över vatten.

Allt får inte plats i centrum

Hela Göteborg måste utvecklas om vi ska lösa den största utbyggnaden efter miljonprogrammet. Men allt detta får inte plats i centrum. Den grundläggande målsättningen måste vara att ta tillvara det befintliga bostadsbeståndets miljö och att bygga välplanerade bostäder både i innerstaden och i ytterstadsområden.

Utanför centrum finns möjligheter till nya bostadsområden nära naturen. Där kan man bygga funktionella bostäder i lamellhus och punkthus i fri gruppering, vilket ger möjlighet till bra solvärden, genomluftning, insynsskydd och varierade storlekar på lägenheter. Med låga markpriser och bra grundläggning finns goda förutsättningar till rationellt byggande av bostäder med lägre boendekostnader. En fördelning av bra bostadsrätter och hyresrätter till alla stadsdelar ger på lång sikt även möjlighet att motverka segregationen i hela Göteborg.

Bygg bara bra bostäder – varje bostad är någons hem!

Ingemar Mattsson

ordförande Föreningen arkitekturens hus

Mest läst