Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

17Taaget
Järnvägen mellan Göteborg och Borås är i stort behov av att moderniseras, skriver debattörerna.

Bromsa inte tåget – börja bygga Göteborg-Borås!

Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan är obegriplig på flera sätt. Den är inte nationell och den slår fel i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Nu måste regeringen omvärdera förslaget och se till att Västsverige inkluderas, skriver Ann-Sofie Hermansson (S), Johnny Magnusson (M) och Ulf Olsson (S).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Västsverige är landets hetaste region med högst tillväxt bland storstadsregionerna. Volvobolagen slår rekord samtidigt som nya internationella etableringar sker. Göteborgsregionens export ökade med hela sex procent mellan 2015 och 2016. Under samma period stod den reella tillväxten för Sveriges export nästintill still. Dessutom har regionen den lägsta arbetslösheten bland storstadsregionerna för tredje året i följd.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I Västsverige finns unika möjligheter att bidra till att skapa lokala, nationella och internationella nyttor. Denna tillväxtmotor för såväl Västsverige som för Sverige i stort, kan med en klok och offensiv satsning på en ny Götalandsbana ytterligare stärka kraften i regionens och hela landets utveckling.

Valt bort denna sträcka

Trafikverket har i sin plan valt bort sträckan Göteborg-Borås i och med förslaget till nationell plan för transportsystemet 2018-2029. För oss är prioriteringen obegriplig, i både regionalt och nationellt perspektiv. Sträckan är tänkt att vara en del av den nya Götalandsbanan som ska knyta samman Stockholm-Göteborg och erbjuda ett effektivt och hållbart alternativ för resenärer mellan Sveriges två största städer. Sverigeförhandlingen har i sin utbyggnadsstrategi tydligt pekat ut att om valet står mellan att först bygga Stockholm-Göteborg eller Stockholm-Malmö så bör Stockholm-Göteborg prioriteras. Nyttorna att snabbt färdigställa en ny järnväg mellan Sveriges två största städer har varit uppenbara för regeringens utsedda förhandlare.

Ständiga förseningar

Västra Stambanan är överbelastad med ständiga förseningar och inställda avgångar. En ny stambana mellan Stockholm–Göteborg avlastar Västra stambanan, som också är mycket viktig för godsflöden till och från Göteborgs hamn, där 30 procent av svensk utrikeshandel passerar. En ny stambana kopplar dessutom ihop de större städerna i mellanliggande arbetsmarknadsregioner, som Borås, Jönköping, Linköping, Norrköping, med Stockholm och Göteborg.

En ny järnväg mellan Stockholm–Göteborg innebär också att Västsveriges två största städer inklusive landets näst största flygplats Göteborg-Landvetter, får en modern tågförbindelse. Pendlingstiden mellan Göteborg och Borås hade kortats till 35 minuter från de 60 minuter som dagens enkelspåriga järnväg erbjuder. Det kan jämföras med 36 minuter för sträckan Uppsala–Stockholm som är en mil längre.

En självklarhet

Det är självklart att Västsveriges två största städer ska ha en infrastruktur som, i likhet med Malmö–Lund och Stockholm–Uppsala, möjliggör en gemensam arbetsmarknad. I dag pendlar nära 100 000 människor i stråket Göteborg–Borås. Prognoser visar att det kommer att öka till 170 000 år 2050. Av dem som reser på sträckan väljer cirka 75 procent bilen och 25 procent bussen. Tåget är inget alternativ. Det leder till att riksväg 40 mellan Göteborg och Borås trafikeras av 1 400 bussar per dygn och gör infarten till Göteborg igenkorkad i rusningstid. Utan en fungerande järnväg omöjliggörs en fortsatt utveckling och en fullt ut gemensam arbetsmarknad mellan städerna. I slutändan är det ett hot mot både näringslivsetableringar och nya arbetstillfällen.

Slår mot Sveriges konkurrenskraft

Västsverige är som industrinav grundläggande för hela Sveriges export och välmående. För att kunna fortsätta växa med fler och större konkurrenskraftiga exportföretag krävs en modern järnväg som möjliggör en större och mer integrerad arbetsmarknad där rätt kompetens kan matchas till rätt arbetsplats. Trafikverkets felprioritering påverkar förutsättningarna för näringslivet, som i slutändan slår mot Sveriges internationella konkurrenskraft. Näringslivet ställer också krav på bättre tillgänglighet till resten av världen. Antalet flygresenärer på Göteborg-Landvetter Airport väntas öka från nuvarande nära sju till nio miljoner år 2030. Andelen utrikesresor är 80 procent. Internationella företag med placering i Västsverige behöver snabb och smidig tillgång till marknader, leverantörer och kompetens runt om i världen, för att behålla och stärka sin och Sveriges internationella konkurrenskraft. För att klara den förväntade ökningen av antalet resenärer, i kombination med en rimlig restid till och från flygplatsen, krävs en ny och effektiv järnväg.

Tillväxtmotor för hela landet

Västsveriges starka industri och internationella näringsliv är en tillväxtmotor för exportlandet Sverige. Men för att näringslivet i Västsverige fortsatt ska kunna ”gå som tåget” krävs rätt förutsättningar. Västsverige har ett stort behov av nya infrastrukturinvesteringar där en modern järnväg Göteborg-Borås är en tydlig prioritering. Nu är det upp till regeringen att omvärdera Trafikverkets förslag till nationell plan och inkludera Västsverige för att öka den samlade kapaciteten på det svenska järnvägsnätet. Det är nu regeringen måste se till att Trafikverket får göra om och göra rätt. Byggstarta Göteborg–Borås nu som första steg i färdigställandet av en ny effektiv järnväg mellan Stockholm och Göteborg. Varken Västsverige eller Sverige som helhet har råd att vänta.

Johnny Magnusson (M)

regionstyrelsens ordförande, Västra Götalandsregionen

Ann-Sofie Hermansson (S)

kommunstyrelsens ordförande, Göteborg

Ulf Olsson (S)

kommunstyrelsens ordförande, Borås

Mest läst