Haka på. Sverige har nu en fantastisk möjlighet att göra gemensam sak med Storbritannien och lämna ett bygge utan framtid och sedan bygga ett nytt frihandelsblock.
Haka på. Sverige har nu en fantastisk möjlighet att göra gemensam sak med Storbritannien och lämna ett bygge utan framtid och sedan bygga ett nytt frihandelsblock.

Britternas nej till EU en seger för demokratin

Oavsett att starka Brysselintressen fiskar i grumliga retoriska vatten och försöker hävda annorlunda så är det brittiska folkomröstningsutslaget en storseger för demokratin.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

    Mark Brolin
Mark Brolin

Det brittiska folket har inte bara talat utan talat väl. Det har visat att det inte låter sig duperas i all oändlighet av idealistiska etablissemangsprojekt och intressedrivna karikatyrbilder. Den kanske mest intressanta trenden under folkomröstningskampanjen är att Team Camerons taktiskt motiverade nidbildsporträtt – av även ”normala” EU-skeptiker – tycks ha irriterat mer än det skrämt osäkra väljare att rösta ”rätt”. Befolkningshalvan som röstat för att stanna utgör samtidigt garant för att det inte finns någon som helst risk för isolationism. Bara en politisk medelväg är nu möjlig. Därmed kan en sådan stakas ut.

Alla vill ha samarbete

Alla länder i Europa vill ha fortsatt djupa ekonomiska relationer. Företag och fackföreningar i Tyskland och Frankrike, vars intäkter och jobb är beroende av brittiska kunder, kommer inte att tillåta sina politiker straffa Storbritannien för sitt ”övertramp”. Vidare har eurozonen, som trampar vatten ekonomiskt, knappast råd att bygga alltför stora barriärer mot sin (snart) i särklass största grannekonomi. Detta garanterar, när dammet lagt sig, fortsatt starka handelsrelationer.

ANNONS

Det vilar en arrogans (och barnslighet) över EU-översteprästerna Jean-Claude Junckers och Martin Schulz indignerade straffretorik; EU initierades just för att underlätta handel i Europa och något mycket mer än så har vare sig det brittiska eller svenska folket legitimerat. Om medlemsklubben missbrukar sitt mandat genom att överexpandera, ska ett folk då inte ens ha rätt att lämna utan att straffas?

Efter turbulens kommer stabilitet

Strukturer som blivit ”too big to fail” faller alltid, förr eller senare, under tyngden av egen inbilskhet. Ju längre väntan ju större blir den oundvikliga smällen. Efter en period av välbehövlig marknadskorrigering kommer allt fler att inse att de ekonomiska domedagsprofetiorna inte kommer att infrias. Därmed kommer marknaderna att stabilisera sig. Pundets fall kommer att gynna brittisk exportindustri. Storbritannien kommer återigen att få frihet att teckna handelsavtal med vem som helst.

Det finns anledning att tro att följa-John tendensen bland förståsigpåare snart kommer att bidra till ändrad åsiktsriktning gällande Brexit-konsekvenserna. Folk som talar om tio år av recession bör titta på EU-länder som Italien, inte Storbritannien.

Precis som efter tidigare brytpunkter krävs en anpassningsperiod. Intressegrupperna som försöker omintetgöra eller devalvera valresultatet – inte minst genom att underblåsa nuvarande osäkerhet – är fortsatt starka. På sikt kommer sådant att straffa sig. Det finns många andra skäl att kritisera Labourledaren Jeremy Corbyn men att hans mest EU-entusiastiska partikollegor nu undergräver honom för att han manifesterat halvhjärtat stöd för EU bygger knappast förtroende hos Labours också bara halvhjärtat EU-entusiastiska – eller rentav EU-fientliga – gräsrötter. Konservativa partiet skulle på motsvarande sätt skjuta sig själv i foten om det inte står emot den missriktade moralpanik som EU-apologeterna nu piskat upp – och halvbackar gällande utträde. Då och bara då kan Ukip, för första gången, utvecklas till en kraft i parlamentet.

ANNONS

Det kommer att förbli turbulent en tid framöver men givet lyhördhet för folkviljan är det inte svårt att argumentera – bara ännu så länge ovanligt – att vi äntligen är på väg i rätt riktning. EU-projektet har skakat under lång tid och egentligen är det en smula larvigt att tro att det skulle vara förenligt med större långsiktig osäkerhet att återgå till det demokratiska normaltillståndet: att folket snarare än icke-folkvalda mandariner återigen fattar de yttersta politiska besluten. Oavsett att starka Brysselintressen fiskar i grumliga retoriska vatten och försöker hävda annorlunda så är det brittiska folkomröstningsutslaget en storseger för demokratin.

Möjlighet för Sverige

Sverige har nu en fantastisk möjlighet att göra gemensam sak med Storbritannien och lämna ett bygge utan framtid och sedan bygga ett nytt frihandelsblock. Det skulle snabbt kunna inkludera Sverige, Storbritannien, Schweiz, Norge och kanske Kanada. En rad andra länder skulle snart följa efter inte minst som det politiska landskapet är på väg att förändras också i EU:s övriga medlemsstater. På krokiga vägar och långt om länge skulle vi då kunna få just vad vi i Sverige faktiskt röstade på i den svenska folkomröstningen 1994: Ett internationellt ekonomiskt samarbetsorgan utan en destabiliserande politisk överbyggnad.

Mark Brolin

Debattör och författare till boken ”A State of Independence: Why the EU is the Problem not the Solutuion”.

ANNONS

ANNONS