Får pojkar vara Lucia? Är pepparkaksgubbar och tomtar tillåtna eller endast stjärngossar? Måste Lucia vara blond? Men vem är det egentligen vi firar den 13 december?
Den historiska personen, Lucia, har faktiskt mycket lite med både det moderna och det historiska firandet av Lucia att göra.
Årets längst natt
Den 13 december har i svensk tradition ansetts vara årets längsta natt, en tid då allsköns väsen röjer runt utomhus och ungdomar förr firade genom att klä ut sig, utse en lussebrud, gå i lussetåg och knacka på hos grannar för att spexa, tigga mat och dryck. På senare tid har traditionen förfinats och lussetåget leds av det katolska helgonet Lucia och hennes tärnor.
Före 1753 inföll vintersolståndet runt den 13 december, men vid kalenderbytet från den julianska till den gregorianska kalendern justerades datumen med flera dagar och vintersolståndet hamnade runt den 21 december. På något vis verkar då också julfirandet ha delats upp, så att vissa hedniska riter i folktron fortsattes hållas vid den 13 december. Kanske skulle det kunna förklara varför det hedniska firandet av jul fortfarande främst innehåller referenser till de manliga gudarna, som Tors bockar, Frejs galt, kärven till Odens häst och så vidare. Firandet av de kvinnliga makterna, skulle i så fall fortsatt äga rum vid Lusse.
På vissa ställen i Västergötland påminde lussefirandet under 1970- och 80-talen mer om dagens Halloween: Barn klädde ut sig till något otäckt och gick runt i grannskapet och tiggde godis
Med tiden valde människorna att förklä henne till den lättfotade lussebruden och sedan till den intill döden kyska Lucia. Men fortfarande sjunger vi att det är hon som kommer med ljus och julefrid, hon som betvingar trollsejd och mörkermakt.
Mot slutet av 1700-talet och under 1800-talet börjar element som känns igen i det moderna firandet dyka upp i högreståndsmiljöer, men långt in på 1900-talet innehöll lussetågen sådant som för många skulle anses främmande, som sotare och bagare. Parallellt med detta fortsatte dessutom Lusse att firas med masker, upptåg och annat. På vissa ställen i Västergötland påminde lussefirandet under 1970- och 80-talen mer om dagens Halloween: Barn klädde ut sig till något otäckt och gick runt i grannskapet och tiggde godis.
Många hedningar i dag firar Lucia, eller Lusse, för att barnen går i skolor där det anordnas luciatåg eller för julkänslans skull. Andra ser i Lusse en levande hednisk tradition med rötter i urgamla seder och bruk, men en tradition som vuxit och utvecklats med tiden, så som allt levande måste göra. För hedningen kan Lussebruden ses som vanadisen Freja som kommer åter med ljuset när det är som mörkast.
Du bestämmer över din tradition
Luciatraditionen har omtolkats många gånger, den är både gammal och ny, både traditionell och modern såväl hednisk som kristen – och sekulär. Så till sist finns det bara en som bestämmer. Du bestämmer. Du bestämmer över dina traditioner. Vare sig du ser ett katolskt helgon framför dig eller gudinnan Freja eller endast snoriga dagisbarn som hostar på pepparkakorna.
Bruse LF Persson
ordförande Samfundet Forn Sed