Världshandeln. Hur välmotiverade olika protektionistiska initiativ än presenteras så innebär de alltid en kostnad för skattebetalare eller konsumenter vilket mycket sällan redovisas för medborgarna, skriver debattören.
Världshandeln. Hur välmotiverade olika protektionistiska initiativ än presenteras så innebär de alltid en kostnad för skattebetalare eller konsumenter vilket mycket sällan redovisas för medborgarna, skriver debattören. Bild: Arkivbild: Andy Wong / TT

Bekämpa protektionismen viktigaste uppgiften i EU

USA:s pågående handelskrig med Kina är illavarslande såväl med direkta som indirekta effekter på handel och välstånd. Som aktiv medlem av EU har Sverige en stor uppgift att fortsätta att bekämpa protektionismen, skriver Mats Hellström.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Valrörelsen har handlat om många väsentliga frågor men knappast internationell handel. Samtidigt pågår det en farlig utveckling i vår omvärld som kan få stora konsekvenser för Sverige och EU.

President Donald Trump utmanar nu den multilaterala världsordning som särskilt USA bidrog till att skapa efter det Andra världskriget. Han till och med hotar att lämna världshandelsorganisation WTO.

Men problemen började inte med Trump. Världshandeln har under de senaste decennierna ändrat karaktär. Fram till mitten av 1990-talet, fördes de internationella handelsförhandlingarna inom ramen för GATT, WTO:s föregångare. Många utvecklingsländer intog ofta en skeptisk hållning, oroliga för att de sofistikerade ekonomierna i Nordamerika och Europa skulle köra över dem när en friare handel kom till stånd genom tullsänkningar. Till slut lyckades man ändå åstadkomma resultat som hyggligt tillfredställde alla.

ANNONS

Under WTO:s första och hittills enda världsvida runda har oron för de rikare i norr i stort ersatts av ängslan för att utkonkurreras av Kina.

Förhandlingarna har gått trögt med utvecklingsländerna och ovilja att göra upp mellan USA och Kina.

Utvecklingsländerna (developing and emerging economies) står numera för nästan hälften av den globala varuhandeln, där Kina är den största aktören. Därtill kommer en stark ökning av handeln med tjänster som endast delvis sker inom ramen för WTO:s regelverk och ofta är nationellt uppsplittrad.

WTO:s saga kan vara all nästa år

Ett missnöje med WTO:s funktioner har lett till reformförslag. WTO sägs ha blivit en renodlad förhandlingsorganisation där förhandlingstänkandet så att säga sitter i väggarna. Att tänka framåt omkring nya frågor och utmaningar hör inte till.

OECD lyfts nu fram som en klok modell för WTO där regeringarnas förhandlingar kombineras med en framtidsinriktad think-tank-roll.

Ett fullskaligt handelskrig skulle leda till direkta BNP-förluster på mellan tre och fyra procent av BNP för USA, EU och Kina

WTO:s problem förvärras nu dramatiskt av Trumps vägran att ersätta avgående domare i tvistlösningsmekanismen – som hittills varit en rejäl framgång såtillvida att deras utslag i huvudsak respekterats av parterna. Sker ingen lösning här så upphör detta organ att fungera i slutet av nästa år.

De länder som engagerar sig för WTO:s framtid står för cirka 75 procent av världshandeln, så reformer bör dock kunna vara möjliga om initiativ tas av EU, Japan Kanada och andra. Kinas hållning är givetvis central. Xi Jinpings frihandelsretorik måste omsättas i reformvilja inom WTO:s ram. Här finns troligen en motsättning mellan konservativa krafter och personer i Kinas ledning som genuint vill omstrukturera ekonomin och gärna ser WTO som murbräcka.

ANNONS

Alternativen till att stärka WTO är på många sätt allvarliga och i en del scenarios även förskräckande. Ett fullskaligt handelskrig med tullhöjningar på 30–60 procent skulle leda till direkta (många indirekta dessutom) BNP-förluster på mellan tre och fyra procent av BNP för USA, EU och Kina – en lika stor sänkning som den stora recessionen 2008, enligt think-tanken Bruegels analys.

Globalt minskad handel

Många länder försöker värja sig mot en sådan katastrof genom att ingå bilaterala avtal, till exempel EU–Japan, EU–Kanada och latinamerikanska länder. Det blir tyvärr vad som kallats en ”spaghettiröra”. Handeln minskar globalt. Mycket byråkrati gör att lusten att investera försämras.

USA:s pågående handelskrig med Kina är illavarslande såväl med direkta effekter på handel och välstånd som den allvarliga osäkerhet för framtida investeringar som skapas av nyckfulla och politiskt motiverade tullhöjningar.

Som aktiv medlem av EU, har vi en stor uppgift att fortsätta att bekämpa den protektionistiska draken, som nu frustar betänkligt och farligt!

De så kallade globala försörjningskedjorna (supply chains) är nu en integrerad del av världshandeln – en Volvo byggs i ett nittiotal länder – not made in Swedenbut made in the World. Dessa komplexa nätverk skakas av tullhöjningar som skiljer länder åt. De sammanflätade och ytterst sårbara systemen kan skadas svårt av plötsliga, oväntade störningar som hotar jobb och investeringar.

Ett protektioniskt ekonomiskt klimat, som vi börjar se omkring oss, motiveras nästan alltid efter hand av en inåtriktad, inskränkande, politisk nationalism – ibland militärt uppbackad som 1800-talets tillväxande och protektionistiska Tyskland – i konflikt med liberala England – vilket var en av orsakerna till det Första världskriget. Minnet är kort, tyvärr.

ANNONS

Ökar kostnaderna

Och i ett mer vardagligt perspektiv; hur välmotiverade olika protektionistiska initiativ än presenteras, regionpolitiskt eller industripolitiskt till exempel, så innebär de alltid en kostnad för skattebetalare eller konsumenter, vilket mycket sällan redovisas för medborgarna.

Detta är en utmaning för Sverige. Som aktiv medlem av EU, har vi en stor uppgift att fortsätta att bekämpa den protektionistiska draken, som nu frustar betänkligt och farligt!

Debattören:

Mats Hellström

tidigare utrikeshandelsminister (S)

ANNONS