Stillasittande är i dag en av de vanligaste folkhälsosjukdomarna och behovet av motion och rörelse har aldrig varit större än i dag. Enligt en rapport från nordiska ministerrådet är svenska barn de mest stillasittande i Norden. Samtidigt är bristen på idrottsytor runt om i Sverige ett hinder för många barn och unga att röra på sig.
I ivern att möta behovet av fler bostäder har politiken de senaste åren arbetat för att förenkla och snabba på bygget nya stadsdelar och förtätning av befintliga områden. Men när det ska gå snabbt så kan det ibland också bli fel. Blir det fel i samhällsplaneringen riskerar de boende att få leva med bristerna i många år.
Har stått still i 30 år
En ny undersökning från Ipsos visar att nio av tio anser att det är viktigt att det finns en idrottshall i anslutning till skolan och 94 procent anser att tillgången till idrottsanläggningar har stor betydelse för barns hälsa. Närhet till idrott är viktigt för de boende.
Antalet idrottsplatser har inte ökat på 30 år samtidigt som vi blivit 1,4 miljoner fler. Vi är oroliga att glappet ökar med dagens höga byggtakt.
Redan i dag vittnar sjukvården om att sjukvårdskostnader kopplade till stillasittande ökar successivt. Regeringen har också lovat mer idrottsundervisning och mer daglig rörelse i skolan. Det är bra, men det är minst lika viktigt att skapa bra förutsättningar för människor att idrotta även på fritiden. Då behöver tillgången till idrottsytor och idrottens roll i samhällsplaneringen tas på allvar.
Tydliga forskningsresultat
Bristen på idrottsytor gör att många barn står i kö för att få plats i stället för att springa, slå en kullerbytta eller sparka på en boll. Att det byggs upp en infrastruktur med hallar, planer, banor och så vidare som ger alla möjlighet att idrotta är en viktig del av ett socialt hållbart samhälle. I forskningsrapporten ”Idrottens samhällsnytta” (2017) visar till exempel att idrottsytor bidrar till en mer levande, hälsosam, attraktiv och trygg närmiljö. Den visar också att ju närmare man har till en idrottsanläggning, desto mer idrottar och motionerar man.
Trots det har kommunerna i dag inga krav på sig att planera för idrottsytor och detta leder dessvärre till att idrottsytor och mötesplatser försvinner ur den kommunala samhällsplaneringen.
Bostadsbyggandet i Göteborg går på högvarv inför stadens 400-årsjubileum 2021. Det finns all anledning för beslutsfattarna att hörsamma idrottens behov redan tidigt under planprocesserna. Upprepa inte historiska misstag där idrotten glömts bort och folkhälsoproblem byggts in i nya områden.
Det ska inte bli fort och fel. Därför vill Riksidrottsförbundet att ordet idrott skrivs in i plan- och bygglagen (PBL). Det skulle säkerställa att kommunerna tar med idrotten i samhällsplaneringen och planerar in idrottsytor när nya bostadsområden byggs och befintliga utvecklas.
I Göteborg hoppas vi framöver få se politikerna verka för en bättre intern kommunikation mellan de olika delarna i stadens organisation. Bristen på samordning har bland annat avslöjats när det i stadsdelarna byggts idrottshallar som varit för små för att hjälpa de lokala föreningarna. Många, likt handbollsklubben Kärra HF som tvingas bedriva sin verksamhet i sju olika hallar i fyra olika stadsdelar, saknar fortfarande halltider i ändamålsenliga lokaler nära de aktivas hemmiljö.
Varken väljarnas röst eller vår argumentation möter positiv respons bland riksdagspartierna. I en enkät som Riksidrottsförbundet har skickat till partierna vill bara Vänsterpartiet att ordet idrott ska skrivas in i PBL.
Idrottsrörelsen, med över 20 000 föreningar vill vara med och ta ansvar för en bättre folkhälsa och för att alla som vill och kan ska få vara med men då behöver politiken ge oss förutsättningar att göra det – vi behöver politiker som ser till att bygga för vår hälsa.
Björn Eriksson
ordförande Riksidrottsförbundet
Frank Andersson
ordförande Västra Götalands idrottsförbund