Transportstyrelsen håller just nu på med en utredning om nya miljözoner. En viktig utredning, vi har alla problem i våra storstäder med för stora utsläpp av kväveoxider som påverkar hälsan. Även om luften i Sverige successivt har blivit bättre så har luftföroreningarna under senare år inte minskat i den takt man önskat.
Ny forskning från IVL visar att det framförallt är utsläppen från trafik och vedeldning som orsakar problemen i svenska tätorter. Vi vet att både luftföroreningar och buller har en rad negativa hälsoeffekter. Vi ser en överrepresentation av barnastma i de delar av Göteborg med mer lutfmiljöproblem, som i Linnéstaden. Dessutom ökar risken för hjärtkärlsjukdomar och lungsjukdomar.
Tydligt samband sot och stroke
Ytterligare negativa effekter av buller är sömnstörningar, stress, försämrad koncentrations- och inlärningsförmåga. Dieselfordon är en stor källa till utsläpp av sot och det finns ett tydligt samband mellan sot och stroke.
Forskarna beräknar att de lokala utsläppen av små partiklar från trafik och vedeldning ger upphov till 170–400 dödsfall varje år i Stockholm. Motsvarande siffror för Göteborg är 100–240.
I Sverige går över 5 000 personer varje år en för tidig död till mötes på grund av luftföroreningar. Sammanlagt beräknas hälsoeffekter som hjärt- och kärlsjukdomar och andningsbesvär orsakade av luftföroreningar kosta samhället 42 miljarder kronor årligen. Utöver ohälsa och de samhällskostnader som den medför, riskerar Sverige att dömas till böter av EU-domstolen om vi inte klarar kraven i EU-direktivet för luftkvalitet. Därför behöver vi göra mer för att komma åt problemen med luftföroreningar i våra städer.
Bättre verktyg för kommunerna
Tanken om miljözoner är inte ny. Miljözoner klass 1 har funnit i Göteborg, Stockholm och Malmö sedan slutet av nittiotalet. De infördes eftersom de tre städernas kärnor var starkt förorenade. Bestämmelserna innebar att kommunen kan besluta om att utestänga vissa fordon från stadskärnor och andra särskilt miljökänsliga områden genom att införa en miljözon. I dagsläget är det endast tillåtet att reglera tunga fordon så som lastbilar och bussar. Med de nya föreslagna miljözonerna får kommunerna bättre verktyg att minska utsläppen.
Transportstyrelsens nya förslag innebär att ytterligare två miljözonklasser införs, klass 2 och klass 3 och att det blir möjligt för en kommun att även begränsa personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. Klass 3 ställer hårdast krav på fordonen och där föreslås endast el, vätgas och för tunga fordon även el-hybrider med särskilda utsläppskrav vara tillåtna. Det ska leda till både tystare och renare luft i stadsmiljön.
Attraktiva stadsmiljöer
Vi ser mycket positivt på de möjligheter miljözonerna ger för att skapa attraktiva och hållbara stadsmiljöer, inte minst i våra utbyggnadsområden. Vi hade dock gärna sett att kommunerna fick ytterligare styrmedel, som till exempel ett mer finmaskigt zonsystem, för att lösa miljö- och hälsoproblem för alla som bor i och besöker våra städer.
Med rätt verktyg för att styra mot lägre buller och bättre luft kan vi fortsätta bygga täta och gröna städer med livskvalitet för många. Nya miljözoner behövs för att skapa tystare miljöer och renare luft i våra städer. Vi ser fram emot att riksdagen nu kommer att förse oss med de verktygen i form av nya miljözoner.
Ulf Kamne (MP)
miljökommunalråd med ansvar för stadsutveckling och vice ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg
Märta Stenevi (MP)
kommunalråd med ansvar för stadsbyggnad och service i Malmö