Lärare i Sverige får mindre fortbildning än sina kollegor i utlandet. Enligt OECD:s undersökning Talis 2013, får svenska högstadielärare delta i kompetensutveckling 3,6 dagar per lärare under ett år. Talis-genomsnittet är 9,1 dagar. Det är en oacceptabel skillnad!
Lärarnas Riksförbund har i flera medlemsundersökningar konstaterat att många lärare saknar fortbildning inom ramen för det uppdrag de har. I stället används tiden för att kompa ut ledighet när man vikarierat för kollegor, hållit utvecklingssamtal, till att utvärdera läsåret och att städa och plocka i ordning. Kompetensutveckling sker ofta på eget initiativ och få lärare får vara med och bestämma om innehållet i den av arbetsgivaren initierade fortbildningen.
Utredaren Björn Åstrands, och tidigare Skolkommissionens, förslag om att inrätta ett nationellt reglerat professionsprogram för lärare är ett viktigt initiativ för att stärka lärares rätt till fortbildning. Man föreslår att lärares rätt och möjligheter att delta i kompetensutveckling ska tydliggöras i skollagen kopplat till det föreslagna professionsprogrammet. Den praktiska betydelsen kan liknas vid ett förstatligande av fortbildningen för lärare.
Sätt press på huvudmännen
Genom tydliga författningsregleringar som sätter press på huvudmännen att leverera möjligheter till fortbildning, ett inflytande från professionen över innehållet i fortbildningen samt en statlig regional myndighetsstruktur som tar ansvar för leverans av fortbildning kan lärarkåren stärkas. Det kommer att gynna Sveriges alla barn och elever i form av ökad kvalitet i undervisningen och att därmed större möjligheter att nå goda kunskapsresultat.
Åsa Fahlén
ordförande Lärarnas Riksförbund
Christer Mattsson
biträdande föreståndare Segerstedtinstitutet