Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Bättre återvinning och återbruk kan halvera utsläppen i EU

    Att klimatet är en ödesfråga råder det ingen tvekan om, men att en mer effektiv användning av olika material kan vara en av de viktigaste åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen är fortfarande okänt bland de allra flesta beslutsfattare. Nu är det dags att skapa de incitament som marknadens aktörer behöver. Sverige ska bli ett internationellt föredöme för en cirkulär ekonomi, skriver medlemmar från Circular Sweden.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    För några veckor sedan presenterades en ny banbrytande rapport, The Circular Economy – a Powerful Force for Climate Mitigation, av finska innovationsfonden Sitra, European Climate Foundation och Climate-KIC. Rapporten visar att de industriella utsläppen i EU kan halveras till år 2050 genom att ersätta linjära materialflöden och affärsmodeller med cirkulära sådana. Det finns ingen exakt definition på en cirkulär ekonomi, men termen tjänar som en metafor för effektivare materialanvändning, längre livslängd på produkter, design för återanvändning och återvinning och en ekonomi där service och delning ersätter en ständigt ökad ström av kortlivade produkter.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    De industriella utsläppen i EU kan halveras till år 2050

    Framställningen av olika typer av basmaterial svarar i dag för nära en femtedel av koldioxidutsläppen i världen. Världens växande befolkning och ökande levnadsstandard kräver en stor utbyggnad av infrastruktur. Utan uppbyggnad och tillverkning som i hög grad består av återanvända och återvunna material, kommer vi inte att kunna uppfylla Parisavtalet.

    Åtgärder som kan minska utsläpp

    Rapporten identifierar en rad åtgärder som kan minska EU:s industriutsläpp med hela 56 procent till år 2050 och visar att en systematisk satsning på en cirkulär ekonomi kan göra det möjligt att möta Parisavtalets mål och hålla den globala uppvärmningen under två grader. Av särskild betydelse är att kraftigt öka resurseffektiviteten inom byggsektorn och fordonsindustrin – två sektorer där materialströmmarna är särskilt omfattande.

    EU-kommissionen arbetar för närvarande med att uppdatera sin klimatstrategi för 2050, med syftet att leva upp till Parisavtalets krav. Hittills har fokus legat på energianvändningen och en förändring av energisystemet. Men materialanvändningen har fått begränsad uppmärksamhet. För att lyckas i sin strategi måste EU sätta större press på materialströmmarna och de industriella processerna. Kommissionen har identifierat den cirkulära ekonomin som en viktig del av lösningen.

    Vi behöver sätta tuffa mål

    Sverige har en central roll att spela som föregångsland i klimatomställningen, men vi behöver ta krafttag för att förändra och effektivisera vår materialanvändning. I dagsläget är det Finland och Nederländerna som kraftfullt driver på för en mer cirkulär ekonomi på EU-nivå. Sveriges regering lägger stort fokus på att ställa om Sverige till ett fossilfritt land. Det är en berömvärd satsning. Men för att nå hela vägen behöver vi också sätta tuffa mål för materialanvändningen, primärt genom cirkulära flöden. Vi behöver stimulera en utveckling där återanvändning och återvinning får en dominerande roll.

    Läng väg att vandra

    Dessvärre har Sverige en lång väg att vandra till ambitionen att olika material ska cirkulera i samhället – från råvara till produkt till ny råvara av god kvalitet. Tillsammans startar vi därför Circular Sweden – ett företagsforum som driver utvecklingen framåt för mer cirkulära materialflöden och hållbar konsumtion. Forumet har initierats av Återvinningsindustrierna och har samlat företag som Axfood, H&M, Houdini, IKEA, NCC, SSAB och Tarkett. Utgångspunkten är att företagsamheten har ett avgörande ansvar att effektivisera materialanvändningen – och därmed klimatutsläppen – och att ett skifte från linjära till cirkulära materialflöden är nödvändigt för att bibehålla välfärden i framtiden.

    Circular Sweden består redan från starten av medlemmar som har god möjlighet att påverka omfattande materialflöden. Vi åtar oss ett aktivt ansvar för en långt effektivare materialhantering och kommer årligen att rapportera utifrån våra mål kring cirkularitet. Vi som är producenter kommer att öka våra inköp av återvunnet material, effektivisera materialanvändningen, samt arbeta aktivt med design för återanvändning och återvinning.

    Näringslivets roll är viktig. Men politiken måste hjälpa till för att adressera marknadsmisslyckanden och se till så att övergången till en cirkulär ekonomi underlättas. Det här är vår uppmaning till nästa regering:

    1. Inför nationella mål för cirkulära materialflöden, såsom exempelvis mål för återanvändning av material och andel återvunnet, återvinningsbart och förnybart material i produkttillverkning.

    2. Ge Statistiska Centralbyrån och Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla konkreta mått för cirkularitet.

    3. Skapa incitament så att återvunnet material blir konkurrenskraftigt på marknaden.

    4. Ge företagen goda marknadsförutsättningar att cirkulera material genom storskaliga system utan att hindras av kommunala avfallsmonopol.

    5. Ge upphandlingsmyndigheten i uppdrag att utveckla kriterier för att stimulera utvecklingen av cirkulär ekonomi, som till exempel att upphandla funktioner i stället för produkter, och att premiera produkter med stort inslag av återvunnet, återvinningsbart och förnybart material.

    6. Inför en generell förordning om att produkter och material som sätts på marknaden ska vara enkla att återvinna.

    Det är dags för ett paradigmskifte – från linjära till cirkulära materialflöden. En sådan utveckling är helt nödvändig om vi ska kunna minska utsläppen och nå målet att Sverige ska ha netto-noll utsläpp år 2045. Men det är inte bara på hemmaplan vi behöver agera. Sverige måste bli ett internationellt föredöme och vår regering har alla möjligheter att ta en aktiv roll som ledare i den globala utvecklingen av en cirkulär ekonomi.

    Åsa Domeij

    hållbarhetschef, Axfood

    Felicia Reuterswärd

    hållbarhetschef H&M Sverige

    Eva Karlsson

    vd Houdini

    Jonas Carlehed

    hållbarhetschef, Ikea

    Christina Lindbäck

    hållbarhetschef NCC

    Thomas Hörnfeldt

    hållbarhetschef, SSAB

    Dag Duberg

    nordisk hållbarhetschef Tarkett

    Lina Bergström

    vd Återvinningsindustrierna