Den utbrett negativa inställningen till judar bland muslimer i Sverige reser flera frågor kring hur vi ska hantera antisemitismen bland nyanlända, skriver Jacob Rudenstrand.
Den utbrett negativa inställningen till judar bland muslimer i Sverige reser flera frågor kring hur vi ska hantera antisemitismen bland nyanlända, skriver Jacob Rudenstrand.

Antisemitismen kräver mer än symbolhandlingar

När 200 personer med huvudsakligen ursprung i islamiska länder nyligen skanderade "Vi har utlyst intifada från Malmö. Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna", finns det behov att även genomlysa den antisemitism som kommit till Sverige genom migrationen, skriver Jacob Rudenstrand, Svenska Evangeliska Alliansen.

ANNONS
|

Det finns problem med antisemitism i alla miljöer. Inom delar av kristenheten, som har funnits länge i Europa, har vi varit tvungna att omvända oss från århundraden av fientlighet gentemot judar. Många gånger fanns en teologisk motivation. I upptakten till Hitlers övertagande ville ledaren för ”de tyskkristna”, Reinhold Krause, ena den tyska lutherska kyrkan i en Reichskirche under nazismens principer. I ett tal den 13 november 1933 krävde Krause att kristendomens judiska rötter skulle slopas. Gamla testamentet avlägsnas och Nya testamentet revideras. Jesu judiskhet ville han tona ner till förmån för nationalsocialismens ideal.

När 200 personer med huvudsakligen ursprung i islamiska länder nyligen skanderade "Vi har utlyst intifada från Malmö. Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna" finns det behov att även genomlysa den antisemitism som kommit till Sverige genom migrationen. Dagen innan hölls en liknande samling i samma stad med ramsor som "judarna ska komma ihåg att Muhammeds armé kommer att återvända". Även i Stockholm och Göteborg hölls uppviglande möten där judar kallades för apor och grisar. Under samma helg resulterade hatet i brandbomber mot Göteborgs synagoga och Malmös judiska kapell.

ANNONS

Ursäktar antisemitism

I stället för att erkänna problemen med antisemitism inom vissa muslimska sammanhang har beslutsfattare snarare ursäktat den. Det gäller alltifrån hur svenska politiker hyllat dömda antisemitiska terrorister till att ha lagt ansvaret för attacker mot svenska judar på Israels politik. Det gäller alltifrån hur skolor avstått från att belysa Förintelsen för att inte skapa oro bland elever, till hur SFI-utbildningar tillrättavisat lärare som försvarat historiska fakta när Förintelsen ifrågasatts i klassrummen.

Det är välkommet en grupp på 14 imamer i en artikel i Aftonbladet nyligen fördömde antisemitismen och betonade behovet att ta itu med antisemitismen både i muslimska och i icke-muslimska sammanhang. Samtidigt har de en utmaning att få gehör bland många moskéer i Sverige. Enligt en ny kartläggning av Dagens ETC finansierar det wahhabistiska och salafistiska Saudiarabien, som inte delar imamernas religionstolkning, var fjärde moské av de 25 största offentliga moskéerna i Sverige. Även pengar från Erdogans Turkiet, som systematiskt underblåser antisemitiska konspirationsteorier, går till flera svenska moskéer, enligt Dagens ETC:s granskning.

Välkänd saudisk inställning

Den saudiska inställningen till judar är även den välkänd. Ett exempel är landets skolböcker som den saudiska myndigheten för islamiska frågor, som överser moskébyggen och imamer, länge har spridit internationellt. Så sent som i somras riktades hård kritik i amerikanska kongressen mot böckerna för att sprida antisemitism och antijudisk propaganda bland skolbarn i tidig ålder. Där beskrivs bland annat judar som apor, det hävdas att ”judarnas mål är världsherravälde” och man uppmanar till våld. I Sverige har saudisk missionsverksamhet varit framgångsrik bland många religiöst sökande muslimska ungdomar, enligt socialantropologen Aje Carlbom vid Malmö Högskola.

ANNONS

Ännu en komplicerande omständighet är de toleransstudier som Forum för levande historia återkommande gör. I en av de senare studierna, från 2009, som gjordes bland 4 674 gymnasieungdomar, visade det sig att av de elever som beskrev sig som muslimer var 55 procent negativt inställda till judar. I en annan studie över antijudiska incidenter i Sverige från Tel Avivs universitet från 2013 framkommer att 51 procent utgjordes av muslimska fanatiker, medan fem procent utfördes av högerextremister och 25 procent av vänsterextremister.

Sammantaget väcker detta flera frågor om hur vi i framtiden ska arbeta med att stävja antisemitismen – inte bara bland högerextrema och vänsterextrema sammanhang. På vilket sätt kan muslimska ledare som vill motarbeta judehat få gehör inom muslimska sammanhang? Vilka pedagogiska och idémässiga resurser behöver skolan och det offentliga ta fram för att hantera antisemitismen bland nyanlända? Kan vi tänka oss en lagstiftning mot saudisk finansiering – och därmed salafistisk kontroll – av svenska moskéer?

Utmaningarna kräver att politiker går från ord och symbolhandlingar till vilja och handling.

Jacob Rudenstrand

biträdande generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen

ANNONS