I dagarna är det många av oss som förfäras när vi läser nyheterna. När vi slår på radion, teven eller öppnar tidningarnas nyhetswebb möts vi av den ena konstigheten efter den andra. Det är till och med så att massiva vetenskapliga fakta och internationella överenskommelser om att försöka stoppa verkningarna av människors påverkan på klimatet riskerar att gå om intet när en av världens mäktigaste demokratier struntar blankt i vedertagen kunskap.
Förutsättning för demokrati
Det är inte ofta som forskare och universitetslärare känner sig tvungna att blanda sig i politiken, men nu förbereder amerikanska och svenska forskare en March for Science för att markera allmänhetens rätt att ta del av vetenskapliga fakta som är en förutsättning för att människor ska kunna delta aktivt i samhällets demokratiska processer.
Ord som alternativa fakta och faktaresistens har fått fäste i språket. När vetenskapliga fakta avvisas med en axelryckning, och det får gehör hos allmänheten, har vi större problem än vi vill tänka på. Vi ser sådana tecken i USA men också i Europa och i Sverige finns strömningar som leder åt samma håll. Det kritiska kunskapssökandet är hotat och det är viktigare än någonsin att försvara den vetenskapliga friheten.
För oss som är verksamma inom högskolor och universitet är detta en fråga som rör själva kärnan i vårt dagliga arbete som går ut på att söka ny kunskap och utbilda kritiskt tänkande studenter. Principen om akademisk frihet genomsyrar både forskning och utbildning. Det fria sökandet efter kunskap kräver att universitetslärare och forskare är obundna och arbetar för att vidga vetandet i mänsklighetens tjänst. Resultatet av det arbetet är en gemensam faktagrund och begreppsvärld.
Fakta är inte utbytbara
Vetenskaplig kunskap böljar och gränserna för vad vi vet flyttas ständigt, men det betyder inte att fakta är utbytbara och det betyder inte att det skulle finnas alternativa fakta om de vetenskapliga faktaunderlagen inte passar en viss politik. I vetenskaplig kunskapsproduktion är resultaten granskade av forskare med mycket djupa kunskaper inom det område som forskningen gäller och prövningen leder fram till en gemensam kunskapsgrund. Denna strävan efter kunskap måste tas på allvar.
Statens ansvar för detta är stor. Staten garanterar den akademiska friheten genom att se till att universitet och högskolor har tillräckliga basresurser. Hur dessa används ska sedan vara upp till akademin. För att akademin ska kunna bygga kreativa miljöer för forskning och utbilda studenter för framtiden måste regeringen bedriva en långsiktig forsknings- och utbildningspolitik med bred majoritet i riksdagen som står pall för politiska trender och populistiska utspel.
Vetenskapen sätter kunskap före religion, kompetens före kön, kreativitet före nationstillhörighet. Akademin står för alla människors lika värde och rättigheter. Aktiva och kritiskt tänkande medborgare är också grunden för det demokratiska samhället. Idéer och människor måste få tillåtelse att röra sig fritt.
Djupt oroande utveckling
Den utveckling vi ser i dag, både i USA och i flera europeiska länder, är därför djupt oroande och ett hot mot den vetenskapliga kunskapsproduktionen över gränserna. Vi som företräder akademins forskare, lärare, rektorer och studenter vill tillsammans betona vikten av ett öppet kunskapssamhälle där fakta vinner över fördomar och där både utbildning och forskning vilar på en solid vetenskaplig grund.
Helen Dannetun
ordförande Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF
Mats Ericson
ordförande i Sveriges universitetslärare och forskare, SULF
Caroline Sundberg
ordförande Sveriges förenade studentkårer, SFS