GP och andra redaktioners avslöjanden om missförhållanden på religiösa friskolor kan påverka valet på söndag. Moderaterna säger sig nu – i elfte timmen – vilja ha ett temporärt stopp för nya religiösa friskolor. Men bara tills nya regler och kontroller har tagits fram. Det duger inte. Såväl Moderaterna som Sverigedemokraterna och Liberalerna fortsätter att i grunden försvara rätten för religiösa huvudmän – såväl kristna som muslimska och andra – att utöva ensidigt religiös påverkan på barn i skolan. Nu är det hög tid för samtliga partier att säga tydligt nej till alla religiösa friskolor – eller låta väljarna fälla sin dom över de som inte vill agera.
GP:s granskning av de sektliknande inslagen på kristna Hällebergsskolan i Ljungskile och dess tragiska konsekvenser för barn och föräldrar är bara det senaste exemplet på hur naiv dagens ordning är inför de drivkrafter som ligger bakom religiösa huvudmän till skolor. Ett annat exempel är den muslimska friskolan i Borås som ett fundamentalistiskt samfund har fått klartecken att starta. Båda dessa bör vara tydliga varningssignaler hos ansvariga politiker. Vi kan inte acceptera skolor som riskerar att öka segregation och utanförskap – eller skapa en bas för religiös fundamentalism.
Skolan ska vara neutral
I ett demokratiskt land som Sverige ska staten vara sekulär, det vill säga neutral inför olika livsåskådningar och trossamfund. Då kan människor med olika livsåskådningar och övertygelser känna trygghet i att bli likabehandlade och att ingen ska diskrimineras. Det gäller även skolan.
Samma regler som redan gäller för kommunala skolor bör även gälla för friskolor: hela skoldagen ska vara fri från konfessionella inslag. Skolan är till för eleverna, inte för den som vill bedriva ensidig religiös påverkan på barn och ungdomar.
Alla elever ska själva få söka, välja eller välja bort religiös övertygelse eller annan livsåskådning. Religionsfrihet handlar om barn och ungas rätt att själva få välja, inte ett trossamfunds rätt att få använda skolan till att påverka eller övertyga elever som omfattas av skolplikten.
För elever som lever i sektliknande hemförhållanden eller i familjer som präglas av hederskultur ska skolan vara en otvivelaktig frizon från religiösa, traditionella, patriarkala och andra påbud och förtryck. Och vice versa: för sekulära föräldrar ska skolan inte dra in deras barn i sektliknande församlingar, som på Hällebergsskolan.
Skolans utbildning ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, samt respekt för de mänskliga rättigheterna och demokrati i värdegrundsarbetet – inte några religiösa dogmer, normer eller påbud. Det är inte skolans uppgift att förstärka social, etnisk, livsåskådningsmässig, köns- eller annan segregation. Tvärtom.
Skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrunder. Genom att möta många andra elever med olika erfarenheter och perspektiv växer barn och ungdomar som människor och får en ökad förståelse för det pluralistiska samhället. Elever ska inte sorteras utifrån deras föräldrars trosuppfattning. Det skapar ett ”vi och dem”-samhälle som ökar segregeringen och minskar sammanhållningen i samhället.
Den som vill bedriva religiös undervisning och utbildning får göra det efter skoldagens slut: på kvällar, helger och lov. Det står inte i strid med Europakonventionens skrivningar.
Rätten att själva söka, välja och välja bort livsåskådning ska givetvis gälla elever i befintliga friskolor lika väl som de som annars hade börjat i nya sådana. Nu måste partierna bestämma sig. Ställer de upp på att det är fel att friskolor bedriver ensidig religiös påverkan som kan urarta i exempelvis salafistisk eller sektliknande riktning och inte respektera elevens frihet?
För det här handlar om religionsfrihet. Inte ett religiöst samfunds rätt att försöka pådyvla barn sin trosuppfattning. Utan elevernas frihet att själva få välja.
Detta är en valfråga. Endast två partier säger tydligt nej till religiösa friskolor: Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Alla andra accepterar i grunden dessa skolor. Ändå finns det enligt en Novus-undersökning från förbundet Humanisterna en stark väljaropinion för att stoppa religiösa friskolor helt. Inte minst bland S och M:s sympatisörer. Det gör det än märkligare att de två högerpartierna inte kan säga tydligt nej till religiösa friskolor.
Daniel Färm
chef Tankesmedjan Tiden