De sju, aktiva bataljoner som Sverige i dag förfogar över räcker inte jämfört med Finlands värnpliktsbaserade försvar. Införandet av en modern värnplikt är en absolut nödvändighet för försvarets personalförsörjning. Det är dags att erkänna att Sveriges avskaffande av värnplikten 2009 med blott tre rösters övervikt i riksdagen var ett stort misstag. Därför har vi – i motsats till Finland - i dag ett försvar i kris.
Samtidigt som den militära upptrappningen i vårt närområde ökar har vårt försvar (trots ökad övningsverksamhet med bland andra Finland) allt svårare att rekrytera personal. Till det kommer en ledarkris då allt färre också vill utbilda sig till officerare. I dessa avseenden finns goda skäl att lära av Finland som inte agerat lika naivt som Sveriges dåvarande alliansregering gjorde.
I nuvarande skärpta säkerhetspolitiska läge är tiden övermogen att rätta till tidigare misstag och återinföra en moderniserad medborgerlig plikttjänst. Och detta både för kvinnor och män. Det skulle trygga försvarets personalförsörjning men också samtidigt kunna utformas så att den blir en bredare medborgartjänst som även är till nytta för att öka vår civila förmåga att hantera kriser och katastrofer.
Så utformad kan den samtidigt åter bli en viktig mötesplats för människor från skilda bakgrunder, vilket stärker samhällsgemenskapen och jämlikheten i vårt land.
Från militärt håll har det därtill stått klart att Sverige inte förmår skapa en tillräckligt stor yrkesarmé för att effektivt försvara hela landet. De sju bataljoner som finns, och som huvudsakligen övats för tjänstgöring utomlands, räcker inte ens när de är fullt bemannade.
Tillräckliga resurser nödvändiga
Oberoende av hur vältränad och välutrustad en svensk yrkesarmé är kommer den aldrig att ha de personella reserver som krävs för att täcka de förluster som obevekligen kommer i krig. Om syftet med försvarsmakten är att, som försvarsminister Peter Hultqvist (S) sagt, i första hand värna Sverige, måste det finnas tillräckliga resurser för att hålla ställningarna. Ett folkligt förankrat försvar av högteknologiskt kvalificerade och vapentränade värnpliktiga är en styrka också genom den kompetens de för med sig från sina civila yrken och sin lokalkännedom från olika delar av landet.
Att tro att ett frivilligt hemvärn ska kunna fylla de luckorna är att lura sig själv. Men, precis som Peter Hultqvist anser också vi att för att få tillgång till toppmodern strategisk kommunikation och plattformar för kvalificerad övningsverksamhet, krävs att det övas med Nato och särskilt så med alliansfria Finland. Det är – precis som för Finland – fullt förenligt med ett fortsatt alliansfritt Sverige. Fortsatt alliansfrihet minskar konfliktytorna och spänningarna i norra Europa medan inträde i Nato skulle öka dessa. Precis som försvars- och statsministrarna flera gånger sagt, inte minst vid sina besök i vårt samarbetsland Finland. Stabila spelregler och inga tvära kast gagnar Sverige bäst.
Stärker kittet i samhället
Med en återinförd värnplikt skulle vi värna vår defensiva försvars- och krishanteringsförmåga. Vid sidan av en stärkt personalförsörjning så bidrar återinförd plikttjänst också till en stärkt medborgerlig katastrofberedskap vid stora skogsbränder, översvämningar och stora olyckor. Lägg till detta den demokratiska vinsten. Den sociala gemenskap som en plikttjänstgöring innebär är viktig för ungas utveckling som samhällsmedborgare. I en studie vid Uppsala universitet beskrivs hur ungdomar upplevt värnplikten ha en positiv effekt på dem. En återinförd värn- och tjänsteplikt skulle öka det sociala kapitalet i samhället och det är viktig för tilliten medborgarna emellan.
Dags rätta till tidigare felbeslut
Vi förväntar oss att regering och riksdag nu i höst och vinter rättar till tidigare felbeslut. Mer än 60 procent av svenskarna säger sig vilja ha tillbaka värn- eller tjänsteplikt för män och kvinnor. Vill vi ha ett försvar att inte bara visa upp i internationella sammanhang krävs att det byggs på värn-/tjänsteplikt för alla. Det vore också till fördel för det fördjupade militära samarbete som är under uppbyggnad mellan svenska och finska försvaret.
Finland var klokt att aldrig avskaffa värnplikten. Sverige bör lära av Finland och nu återinföra värn- och tjänsteplikten. Det kan ske i den beredningsprocess som följer efter att pliktutredningen har lämnat sitt förslag. Och då är införandet av en modern värnplikt en absolut nödvändighet. Vi menar också att Sveriges försvarsanslag stegvis kan behöva höjas från nuvarande 1,1 procent och mot mera rimliga 1,5 och kanske 2 procent av BNP på några års sikt.
Robert Björkenwall
frilansjournalist, utredare och författare
Jaan Ungerson
omvärldsanalytiker