Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Aldrig likvärdig skola utan bättre elevstöd

    Skolans huvudmän måste ge tillräckliga resurser till ett kraftfullt stöd till de elever som har de allra tuffaste förutsättningarna. Annars är allt tal om en likvärdig och kompensatorisk skola bara tomt prat, skriver bland andra Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Larmrapporterna om skolan duggar tätt i media och i kölvattnet har det uppstått en olycklig konflikt mellan å ena sidan lärare och å andra sidan föräldrar. Skoluppdraget gäller för alla barn i Sverige och därmed också för alla föräldrar. Vi kräver krafttag för att ge lärare förutsättningar att utöva sin profession.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Två problem i skolan dominerar det ökande antalet anmälningar till Skolinspektionen: kränkande behandling och bristande stöd för elever i behov. Skollagen anger att alla elever som riskerar att inte nå målen för utbildningen ska få extra stöd för att kunna klara det. Först som extra anpassningar av sina lärare, sedan som särskilt stöd om en utredning visar att det behövs.

    Får inte sitt stöd

    Flera undersökningar har dock visat att elever i mycket stor utsträckning ändå inte får detta stöd. Det finns föräldrar som kämpar sig själva sjuka och utmattade för att få till det extra stöd och de särskilda anpassningar som barnet har lagstadgad rätt till. Vid sin sida har de lärare som inte ges resurser och utrymme att göra ett fullgott arbete.

    Skolledare, lärare och föräldrar har samma mål och visioner för skolan: att få alla elever att känna sig sedda, uppskattade och utmanade att nå sin fulla potential. Trots det har debattsidorna fyllts av lärare och föräldrar som anklagar varandra för en situation som de i själva verket har liten möjlighet att påverka.

    Det är huvudmännen, skolans ägare, och våra kommunpolitiker som enligt skollagen har såväl makt som ansvar för skolans arbetsmiljö och att skapa förutsättningar för alla barn att lyckas i skolan.

    Skolans huvudmän måste agera. I en likvärdig och kompensatorisk skola måste resurser finnas för att ge ett kraftfullt stöd till de elever som har de allra tuffaste förutsättningarna.

    Med de kommande Skolkommissionsreformerna har huvudmännen en unik chans. Nu måste den tas!

    Lärarnas Riksförbund, Föräldraalliansen Sverige och Föräldranätverket barn i behov kräver följande:

    1. Ge lärare rätt kompetens att bedriva sitt kompensatoriska uppdrag.

    Att 98,4 procent av lärarna upplever sig sakna tillräcklig kunskap för att identifiera, förstå och hantera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är inte hållbart. Lärar- och rektorsutbildningarna behöver införa obligatoriska kurser om de vanligaste diagnoserna och funktionsnedsättningarna inom grundskolan för att skolans kompensatoriska uppdrag ska bli verklighet.

    2. Ge lärarna förskrivningsrätt för tidiga stödinsatser.

    Ingen känner en elev i undervisningssammanhang så bra som elevens lärare. Det måste finnas en reglering och lärarlegitimation för lärare som ges en tydlig förskrivningsrätt till elevstöd från speciallärare inom ramen för ytterligare extra anpassningar. I ett nästa steg därefter måste elever utredas för – och få! – särskilt stöd.

    3. Stödinsatser måste sättas in tidigt.

    Det specialpedagogiska stödet måste i större utsträckning sättas in redan på lågstadiet. I dag sätts mest dokumenterat stöd in i årskurs 9. Då är det för sent.

    4. Staten måste vara redo att ta över skolans finansiering.

    I dagsläget finns inget enhetligt regelverk för hur tilläggsbeloppen för elevstöd fördelas utan det är upp till varje kommun att reglera. Detta har skapat en ojämlik skola där vissa kommuner är bättre och andra sämre på att ge barn med funktionsnedsättningar särskilt stöd. När nu ett viktat statsbidrag införs måste skolans huvudmän visa sig vuxna uppgiften att stärka skolans likvärdighet och kompensatoriska effekt. Annars måste staten ta över skolans finansiering.

    Åsa Fahlén

    förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

    Jiang Millington

    Föräldranätverket Barn i Behov

    Claes Jenninger

    Föräldraalliansen Sverige