Regeringen vill skapa en ny myndighet som ska sköta alla statliga utbetalningar av transfereringar. Syftet, att stoppa fusk och ekonomisk brottslighet, är naturligtvis lovvärt. Men lösningen på komplex samordning av information är inte nya myndigheter utan digitalisering och artificiell intelligens. Tekniken för att samordna den här typen av information finns redan. Att nyttja den vore en långt billigare och effektivare lösning än en ny myndighet.
Nytt och innovativt
Sverige är i stort behov av att digitalisera, automatisera och tillämpa artificiell intelligens (AI) inom myndigheter och offentlig sektor. Vinsterna, såväl ekonomiskt som för medborgarna, kan bli betydande. Även om många goda ambitioner i allmänna ordalag uttrycks från politiskt håll, finns det en bristande förståelse för såväl möjligheter och problem som den nya tekniken kan lösa. Allt för ofta läggs digitaliseringen bara ovanpå befintliga strukturer, utan att i grunden förändra arbetssätt och rutiner. Vad som behövs är ett nytt och innovativt tänkande. Att vi lär från andra länder som kommit längre, hur vi bäst utvecklar nya arbetssätt som maximerar digitaliseringens möjligheter.
Höjer kvaliteten
Ett exempel. Om man väljer att ersätta personliga handläggare med algoritmer, så kan man höja både kvaliteten och effektiviteten i handläggningen och därmed också rättssäkerheten. Detta är värden som bör lyftas fram. Å andra sidan har vi integritetsaspekterna. Att aggregera stora mängder personuppgifter, särskilt personnummer, kan utgöra ett hot mot den personliga integriteten. Och sådana äventyr kräver stor försiktighet och en noggrant utförd intresseavvägning.
Men faktum är att det, om det görs på rätt sätt, kan vara mindre riskfyllt att låta algoritmer ha tillgång till informationen och göra dessa bedömningar än om fysiska personer gör det med sina fel och brister. Därför kan användningen av AI vara en åtgärd som faktiskt främjar den personliga integriteten. Man får heller inte glömma bort att informationen måste skyddas från intrång och läckage. Att samla all data på ett och samma ställe riskerar att öka sårbarheten i samhället. Följderna av ett dataintrång kan då bli förödande. I det perspektivet kan det vara bättre att sprida informationen på fler ”ytor”.
Helt nya möjligheter
Att använda artificiell intelligens för att samordna komplex information från många myndigheter är ett bra exempel på när den nya tekniken innebär helt nya möjligheter att på relativt enkelt sätt skapa robusta system med stora samhällsvinster.
Men trots allt tal om digitalisering är de tekniska möjligheterna nästan osynliga i den politiska vardagen. Att det ser ut så riskerar att leda till onödiga kostnader för samhället och kan i förlängningen även komma att påverka vår konkurrenskraft gentemot andra länder. Och vi ser redan i mätningar att andra länder hastat förbi oss i utvecklingen när det gäller digital mognad.
Att det från politiskt håll återkommande blundas för möjligheterna med ny teknik som artificiell intelligens är sannolikt en av orsakerna. Oavsett om det gäller frågor inom sjukvården eller en så enkel sak som de så kallade billmålvakterna underskattas de tekniska möjligheterna.
Enorma kostnadsökningar
Sverige behöver digitalisera och modernisera sin myndighetsstruktur, men även välfärden måste effektiviseras genom digitalisering, AI och innovativa tillämpningar. Det gäller inte minst inom sjukvård, hemtjänst och skola. Riksrevisionen uppskattar till exempel enorma kostnadsökningar för välfärden framöver. Även om diskussionen om mer resurser är en del av ekvationen kommer det också krävas effektiviseringar genom ny teknik, som AI.
Hur vi stärker Sverige maximalt i det här globala teknikskiftet som nu de facto sker, borde vara en betydligt större politisk fråga än det är och borde genomsyra politikens dagliga arbete och prioriteringar på ett helt annat sätt än i dag.
Per Wallentin
vd Knowit