Åsa Fahlén, ordförande, Lärarnas Riksförbund
Åsa Fahlén, ordförande, Lärarnas Riksförbund

35 000 elever misslyckas varje år med skolan

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|
 
    <strong>Åsa Fahlén</strong> 
    <br> ordförande, Lärarnas Riksförbund 
   </br>
Åsa Fahlén
ordförande, Lärarnas Riksförbund

Det har länge sagts att Sverige är på väg mot ett tvåtredjedelssamhälle. När det gäller den svenska skolan är vi redan där. Var tredje elev, grovt uppskattat runt 35 000 svenska ungdomar i varje årskull, lyckas inte fullfölja sin skolgång ända till studenten. Dessa ungdomar får en betydligt skörare anknytning till vuxenvärlden och alltför många hamnar i utanförskap och arbetslöshet. Fortsätter utvecklingen har den svenska skolan slagit ut en halv miljon ungdomar fram till år 2029!

Eleverna har givetvis ett eget ansvar för sina studier, men utan ett system som fungerar kompensatoriskt kan inte alla elever komma till sin fulla rätt. Det är djupt oroande att varken regering eller opposition till fullo tycks ha tagit till sig problemets allvar och omfattning.

ANNONS

Inte mycket verkstad

Regeringen har förvisso tillsatt utredningar som avlöst varandra men de politiska besluten låter vänta på sig. Varken yrkesprogramsutredningen eller den stora gymnasieutredningen som lämnade hela 97 förslag för att öka gymnasieskolans kvalitet och genomströmning har ännu lett till särskilt många konkreta åtgärder.

Men det finns något som bör bekymra oss än mer, bristen på helhetsgrepp. En gymnasieskola, där alla elever oavsett bakgrund har möjlighet att lyckas, kräver mer omfattande åtgärder än de förslag som utredningarna kommit fram till. Ett helhetsgrepp kring frågan om styrning och finansiering av den svenska gymnasieskolan, timplaner, ökade resurser till särskilt stöd och konkreta satsningar för att minska lärarnas arbetsbelastning är sådant som borde finnas högst upp på regeringens reformagenda. Annars riskerar alla kommande reformer att bli ett slag i luften.

Alliansen i sin tur har nu ett ensidigt fokus på jobb som lösning för unga människor som saknar gymnasieutbildning. Nyligen presenterades ett förslag om inträdesjobb för nyanlända och unga under 23 år. När var tredje elev inte klarar av att ta en gymnasieexamen kan inte den enda lösningen vara enkla jobb. Det krävs också kraftfulla satsningar på utbildningssystemet så att så många som möjligt får den grund som blivit ett minimikrav i dagens samhälle. På den framtida arbetsmarknaden är en gymnasieexamen helt nödvändig. Det gäller alla. Alliansens förslag riskerar i stället att locka ungdomar bort från gymnasieskolan och öka klyftorna i samhället.

ANNONS

Bygg ut lärlingssystemet

Bättre vore att hitta nya vägar och kreativa lösningar inom gymnasieskolans ramar. Varför inte lägga resurserna som annars skulle gå till inträdesjobb på att bygga ut lärlingssystemet med lärlingslön, såsom redan skett inom vissa branscher? Lärlingssystemet är ett utmärkt sätt att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden för de ungdomar som behöver det mest, samtidigt som de får gymnasiekompetens. Trots att alla riksdagspartier är positiva till ett lärlingssystem har varken politiken eller parterna lyckats skapa ett välfungerande sådant. Det finns all anledning att titta på erfarenheterna i länder där man har lyckats med detta och där man nått goda resultat, också med att pressa ner ungdomsarbetslösheten.

Yrkesvägledning en nyckel

En utmaning är att få eleverna att överhuvudtaget intressera sig för yrkesutbildningar där efterfrågan på arbetskraft är stor. Där spelar studie- och yrkesvägledningen en central roll. Att vägledningen i landets skolor håller hög kvalitet är helt avgörande i arbetet att motverka felval och avhopp från gymnasieskolan. Nu måste regeringen ta initiativ till en rejäl resursförstärkning och införa tydliga riktlinjer som garanterar alla elevers rätt till vägledning av hög kvalitet.

Skolan är en av de viktigaste valfrågorna. Med drygt ett år kvar till nästa val är det nu hög tid för både regeringen och oppositionen att visa ambitionerna vad gäller att komma ifrån den svenska tvåtredjedelsskolan. Redan i kommande budgetförslag ser vi fram emot ökade satsningar på sådant som bidrar till att återupprätta skolans kompensatoriska uppdrag. Det krävs nu kraftfulla åtgärder så att alla elever, oavsett bakgrund, kan ges likvärdiga och goda förutsättningar att skapa sig en framtid.

ANNONS

Åsa Fahlén

ordförande, Lärarnas Riksförbund

ANNONS