Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

sdltc7de4d5-nh

Öka patientsäkerheten - ordna fler AT-platser

Vägen från läkarstudent till färdig specialist är orimligt lång. Fler platser för AT-läkare är avgörande för att korta denna väg. Då säkras även behovet av specialistläkare. Det vinner patienter, läkare och samhället i stort på, skriver Svenska läkaresällskapets kandidat och underläkarförening.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Svensk vård håller internationell toppklass när det gäller medicinska resultat. Men det finns också problem och vården har seglat upp som en av de viktigaste frågorna inför det annalkande valet. Bland annat tar det alldeles för lång tid för patienter att träffa läkare, både på vårdcentral och på sjukhus. En anledning till detta är att AT-platserna är otillräckligt dimensionerade. I dag är vägen från läkarstudent till färdig specialist orimligt lång. Det förlorar patienter, läkare och samhället i stort på.

Skolas in i läkarrollen

AT, allmäntjänstgöring, är en reglerad utbildningstjänst på 18 till 24 månader där nya läkare under handledning av erfarna specialister skolas in i läkarrollen. För läkare utbildade i Sverige och på vissa andra ställen i Europa krävs genomgången AT-tjänstgöring och godkänt AT-prov krävs för att ansöka om läkarlegitimation. Tanken med AT är skapa en brygga mellan grundutbildning och självständigt yrkesutövande. Men syftet med AT har gått förlorat. Det finns för få AT-platser vilket gör att svenska läkares väg till legitimation är oacceptabelt lång. Något som är en förlustaffär, inte bara för samhället utan även för den enskilde patienten.

Den absoluta majoriteten av alla läkare börjar i dag sin karriär som vikarierande underläkare för att kvalificera sig till AT. Trots att vikarierande underläkare är nya i yrket kan de i vissa fall ansvara för lika många patienter som färdiga specialistläkare. Kortsiktigt är detta en vinst för landstingen. Samma arbete blir utfört, men till en betydligt mindre kostnad.

Långsiktigt drabbas patienterna av att inte få träffa specialistläkare i rimlig tid. Det är även snarare regel än undantag att våra akutmottagningar runt om i landet bemannas av icke-legitimerade underläkare. För tre år sedan fattade IVO (Inspektionen för vård och omsorg) ett principbeslut om att icke-legitimerade läkare inte får arbeta ensamma på akutmottagning utan tillgång till en legitimerad kollega på plats som ansvarar för patienten. Trots detta är situationen långt ifrån ovanlig och IVO har vid flertalet tillfällen riktat kritik mot akutmottagningar som inte följer principbeslutet.

Många biter ihop och kämpar på i det tysta. Antalet utbrända, yngre läkare ökar lavinartat.

Detta arbetssätt leder till att för många nyutexaminerade läkare får en arbetsbörda och ansvarstyngd som är orimlig. Som underläkare är det dock svårt att klaga på en ohållbar arbetssituation eller lyfta aspekter som skulle kunna förbättra patientsäkerheten. En del i detta är att det är svårt att som ny veta vad som är rimlig arbetsbörda, något äldre kollegor därför bör hjälpa till med att visa och inte utnyttja, men framförallt framtvingar jakten på bra referenser inför AT-ansökan att alltför många biter ihop och kämpar på i det tysta. Antalet utbrända, yngre läkare ökar lavinartat.

I dag tar det i genomsnitt tar 10,3 månader (i vissa fall flera år) för en nyexaminerad läkare att få påbörja sin AT. I Västra Götalandsregionen är den 9,6 månader. Enligt SYLF:s kartläggning av AT-platser förlorar vården årligen drygt 1 000 specialistläkarår då det är de allra sista åren med högsta kompetensen som går förlorade. Om en färdig specialistläkare i genomsnitt arbetar 25 år heltid, betyder det att 40 specialistläkare försummas varje år. På tio år har landstingspolitikerna försummat 400 specialister. Detta trots att landstingens skyldighet att tillgodose AT-platser är reglerad i lag.

I hälso- och sjukvårdslagen §15 står det att landstingen har huvudansvar för att säkra behovet av AT-platser ”i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen och läkare med utländsk utbildning som föreskrivits allmäntjänstgöring ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare”. Detta bör rimligtvis tillgodoses utan i många fall årslånga väntetider.

Måste uppmärksammas

Det är viktigt att problemet med brist på AT-platser börjar uppmärksammas från politiskt håll. Vi ser det därför som positivt att Peter Carpelan, forsknings- och personallandstingsråd från Moderaterna i Stockholm, nyligen skrev ett inlägg i Läkartidningen om problemet. Han skrev att Stockholms läns landsting (SLL) beslutat sig för att utöka antalet AT-tjänster fram till år 2020 från dagens 200 till 300 tjänster per år. Vidare skrev han att styrande i landstinget vill minska förekomsten av informella anställningsförfaranden genom att införa en samordnad rekrytering av AT-tjänster. Det är dock viktigt att detta förankras även på de berörda sjukhusen. En enkät som nyligen utfördes av SYLF med studierektorer inom SLL visar att planen på en kraftig ökning av antalet AT-tjänster inte är förankrad.

Nu vill vi uppmana VGR:s politiker och tjänstemän att gå i täten och utöka antalet AT-tjänster och samordna rekryteringen av tjänsterna! Detta är långsiktigt en mycket viktig satsning för Västra Götalandsregionen, och övriga landsting i Sverige. Det är viktigt om en vill säkra antalet färdiga specialister i regionen. Det är viktigt för att säkerställa en effektiv sjukvård. Det är viktigt för att vända dagens utveckling med en stor andel nyutexaminerade läkare som blir utbrända knappt innan de hunnit ut i arbetslivet. Och det är inte minst viktigt för patienterna, för att de ska känna sig trygga med att läkarna de träffar inom sjukvården själva har tillräcklig kompetens eller har kompetenta kollegor nära till hands när det behövs.

Elias Berge

styrelseledamot, Svenska läkaresällskapets kandidat och underläkarförening

Tove Freiburghaus

styrelseledamot, Svenska läkaresällskapets kandidat och underläkarförening

Maria Belikova

styrelseledamot, Svenska läkaresällskapets kandidat och underläkarförening

Magnus Winther

styrelseledamot, Svenska läkaresällskapets kandidat och underläkarförening

Mest läst