Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Bild: Bertil Ericson / TT

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Äventyra inte säkerheten i vården

    Att lösa akuta personalbehov i vården genom att anställa snabbutbildade vårdbiträden i stället för undersköterskor och ordentligt utbildade vårdbiträden är oacceptabelt. Vi ser nu en löne- och kompetensdumpning men också ett ingrepp i patientsäkerheten, skriver Kommunal.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Rekryteringen av personal till vård- och omsorgssektorn är akut. Kommunal, som tidigare arbetade för att lägsta utbildningsnivå inom sjukvården skulle vara yrkestiteln undersköterska, fick mot bakgrund av det tänka om. De 77 000 vårdbiträden som arbetar i vården blev ett kvitto på att vi inte täcker upp behoven om alla ska ha undersköterskeutbildning.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Kommunal kom överens med Sveriges kommuner och landsting om akuta åtgärder för att välfärden skulle fortsätta vara en bra affär för Sverige. För att inte personalbristen skulle skena – vilket skapat en ohållbar situation – återinfördes yrkestiteln vårdbiträden. Men för att kunna upprätthålla en god välfärd kom Kommunal och SKL överens om att vårdbiträdena skulle få minst nio månaders utbildning.

    Nu nås vi av uppgifter om att Sahlgrenska planerar att anställa fler vårdbiträden samtidigt som de rekryterar färre undersköterskor. Detta är oacceptabelt.

    Nu nås vi av uppgifter om att Sahlgrenska planerar att anställa fler vårdbiträden samtidigt som de rekryterar färre undersköterskor. Detta är oacceptabelt. Tanken är att dessa viktiga yrkesgrupper ska komplettera varandra. Inte att de ska konkurrera med varandra. Vårdbiträdena ska i sin tur enbart ha rätt till en utbildning på tio veckor där den teoretiska delen enbart omfattar en dag i veckan.

    Det innebär att vårdbiträden på Sahlgrenska i framtiden kommer att få en utbildning i teorimoment på tio dagar – i kontrast mot SKL:s rekommendationer på nio månader. På denna tid ska de ha kunskap om till exempel vätskerestriktioner vid njursvikt, kostavvikelser vid diabetessjukdomar och vara kunniga på observationer av patienters allmäntillstånd. Detta är inte rimligt. Vårdbiträden förtjänar goda förutsättningar.

    Vad vi ser nu är delvis en löne- och kompetensdumpning. Men också ett ingrepp i patientsäkerheten.

    I ett av de samverkansmöten Kommunal haft med arbetsgivaren – där vi förklarat oss oeniga – har det betonats av chefer att vi inte bör föra vidare information kring budgetbeslut till våra medlemmar. I stället har ombud blivit ombedda att vara tysta. Men samverkan mellan parter bygger på chanserna att påverka beslut innan de fattats. Därför är det viktigt att fackföreningar lyssnar in sina medlemmar innan de för deras talan för att kunna fatta ett beslut.

    Vad vi ser nu är delvis en löne- och kompetensdumpning. Men också ett ingrepp i patientsäkerheten.

    Var arbetsgivaren står i frågan är tydligt. De planerar att genomföra förändringar, tvärsemot rekommendationerna från SKL. Därför ställer vi inte frågan till Sahlgrenska utan vill avsluta debattartikeln med en direkt fråga ställd till representanter för SKL:

    Vad anser ni?

    Vi tycker inte att detta gör välfärden till en smart affär för Sverige.

    Anna Skarsjö

    avdelningsordförande Kommunal Väst

    Christine Marttila

    ordförande Kommunal SU Östra

    Anders Wallenius

    ordförande Kommunal Psykiatri

    Karin Andersson

    ordförande Kommunal SU Mölndal

    Hans Ekström

    ordförande Kommunal SU Sahlgrenska