Replik, Bostadsbristen, 29/1
Vi har behov av fler bostäder i Göteborg. Bostäder som är bra och prisvärda, ligger nära kollektivtrafik och är omsorgsfullt utformade, har bra närmiljöer och goda solförhållanden. Bostadsbristen är ett problem för såväl göteborgarna som för dem som vill flytta hit. Detta är alla överens om.
Yimby tillhör de mer engagerade debattörerna i bostadsdebatten. Synd att de då målar upp en bild som inte stämmer med verkligheten. Att tillämpa en och samma modell och mått för utbyggnad av stadens olika delar visar på ett statiskt tänkande som ligger långt från hur vi planerar staden.
Detaljplaner samhällets verktyg
Detaljplaner är samhällets verktyg som gör det möjligt att bygga bostäder, förskolor, skolor, butiker, industrier, kontor, torg, gator, parker och allt annat som tillhör en stad. Lite förenklat kan man säga att arbetet med en detaljplan börjar när en byggaktör, presenterar ett förslag till byggande på egen mark eller mark markanvisad av staden. Om byggnadsnämnden anser att förslaget i stort stämmer med de övergripande strategierna för utbyggnaden av staden kan planarbetet påbörjas.
• Yimby påstår att vi "konsekvent hyvlar ned" bostadsinnehållet i detaljplanerna.
Vi försöker minska exploateringen i vissa fall. Det händer när byggaktörerna vill bygga för tätt och för högt så att bostadsmiljöerna blir utarmade och torftiga. Vi anser att bra solbelysta gårdar och tillräckligt med dagsljus i lägenheterna är viktiga kvaliteter för människors hälsa, inte minst barnens, dessutom är det lag på det. Närheten till både parker och kollektivtrafik är en viktig faktor för att den växande staden ska fungera. Men i de flesta fall kan vi tillsammans med ansvarsfulla byggaktörer både öka exploateringen och behålla en god bostadsmiljö med en blandning av verksamheter och grönområden. Vi planerar inte efter ett fast mått som "invånare per hektar" utan efter platsens förutsättningar och de behov som finns i området.
Ökat bostadsinnehåll
En jämförelse mellan bostadsinnehållet i 47 godkända detaljplaner under 2017 och 2018 och de planbesked som låg till grund för dessa detaljplaner visar att bostadsinnehållet ökat eller är oförändrat i 90 procent av planerna och att bostadsinnehållet ökat med 30 procent, från cirka 9 400 till cirka 12 900 bostäder.
• Yimby påstår att vi planerar för få bostäder.
Vi har ett lägre antal bostäder i de planer som kommer att startas under 2019 än föregående år. I stället kommer stadens resurser att koncentreras till detaljplaner för fler förskolor, skolor och annan offentlig service som inte prioriterats under de senaste åren och som det finns ett mycket stort behov av. När göteborgarna flyttar in i de nybyggda lägenheterna måste det finnas förskolor och skolor i lämpliga lägen och med tillräckliga lekytor. Att få tillräckligt med ytor för detta i den täta staden är en av våra stora utmaningar framöver. Särskilt svårt är det i de centrala delarna.
Vi försöker minska exploateringen i vissa fall. Det händer när byggaktörerna vill bygga för tätt och för högt så att bostadsmiljöerna blir utarmade och torftiga.
För närvarande finns cirka 19 000 bostäder i detaljplaner som fått laga kraft och som nu är klara för Göteborgs stad att bygga ut med ledningar, gator, torg och parker. Under de senaste åren har staden påbörjat detaljplaner med ett bostadsinnehåll som vida överstiger tidigare decenniers bostadsplanering. Sammanlagt finns det cirka 27 000 bostäder i pågående detaljplaner. Dessa är klara för utbyggnad inom ett par år vilket ökar utbudet ytterligare.
50 000 bostäder på gång
Inklusive pågående bostadsbyggande finns det sammanlagt över 50 000 bostäder som är på gång att bli klara de närmaste åren. Detta kommer att hjälpa till att lösa bostadsbristen för en del. Men för många kommer de nybyggda bostäderna att vara alltför dyra att köpa eller att hyra. Det är en av anledningarna till att vi försöker planera så effektivt som möjligt och i områden där infrastrukturen redan finns för att hålla nere kostnaderna i alla led.
• Yimby påstår att vi planerar i fel områden.
Enligt de politiska riktlinjerna planerar vi för fler bostäder i mellanstaden, det sammanhängande stadsområdet utanför Göteborgs innerstad som har god kollektivtrafik och där många av stadens invånare bor i dag. Där finns många bostadsområden på attraktivt avstånd från stadens centrum som kan kompletteras och förtätas för att öka utbudet av bostäder. Dessa kompletteringar nyttjar oftast redan gjorda investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafik och ledningar och det bör i slutändan kunna leda till lägre kostnader för nybyggda bostäder.
I centrala Göteborg är det komplicerat och dyrt att planera och bygga. Järnvägar, stora transportleder och kraftiga ledningspaket går att bygga över eller flytta men det är komplext och kostsamt vilket kommer att återspeglas i lokalhyror och boendekostnader även om vi så klart också har en hel del genomförd och pågående planering här på grund av att läget gör det attraktivt och lönsamt.
Under 2018 godkändes detaljplaner för cirka 6 400 bostäder. Av dessa ligger nästan hälften, cirka 3 000, i centrala Göteborg.
Går inte att kopiera överallt
Det arbete som stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret bedrivit inom ramen för "Historisk stadsplaneanalys" är intressant och används när vi planerar centrala staden. Men det går inte alltid att kopiera de historiska stadsplanernas rutnät över järnvägar, transportleder och ledningspaket. Ibland är det inte ekonomiskt försvarbart att göra de investeringar som detta skulle kräva. Hänsyn måste också tas till nya krav på buller, luftmiljö, dagvatten etcetera. Utbyggnaden måste anpassas till de förutsättningar som finns – ekonomiska, fysiska och legala.
• Yimby kritiserar den låga boendetätheten i Backaplan.
Backaplan kommer att bli en av Göteborgs tätaste stadsdelar. Boendetätheten beräknas till cirka 190 invånare per hektar vilket kan jämföras med dagens tätaste stadsdelar; Majorna och Kungsladugård på cirka 150 invånare per hektar. Vår referensyta (Linné - Haga- Vasastaden) har en boendetäthet på cirka 110 invånare per hektar.
Henrik Kant
stadsbyggnadsdirektör, stadsbyggnadskontoret
Martin Storm
avdelningschef planavdelningen, stadsbyggnadskontoret