Replik
Civil olydnad, 31/7
I en debattartikel i GP hävdar Malin Björk (V) att Moderaterna inte står upp för asylrätten. Att förespråka en reglerad invandring där skyddsskäl är avgörande och att anse att de har som fått avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland, är inte detsamma som att vara emot asylrätten. Tvärtom är asylrätten beroende av en ordnad asylprocess.
Asylrätten innebär rätt till en individuell prövning där det avgörs huruvida personen i fråga har skyddsskäl eller inte. Den innebär inte att alla personer som flyr, eller som söker asyl för den delen, per automatik har rätt att stanna i Sverige. Att en Europaparlamentariker som Malin Björk inte förstår, eller vill förstå, denna skillnad är anmärkningsvärt och oroväckande.
Fungerande asylrätt
Att säga sig värna asylrätten innebär alltså att de som har skyddsskäl ska få stanna i vårt land, medan de som saknar skyddsskäl måste återvända. Utan ett fungerande återvändande, kan vi inte heller ha en fungerande asylrätt. Om ett ja ska vara ett ja, måste också ett nej vara ett nej.
Vi har en gedigen asylprövning i Sverige med möjligheter att överklaga beslut i flera instanser. Det är en garant för rättssäkerhet. Men när lagar och beslut har fattats bygger vår rättsstat också på att de efterlevs. Att förhindra utvisningar eller på annat sätt sätta sig över lagen – det är exempel på att inte respektera asylrätten.
Det är ingen hemlighet att Moderaterna och Vänsterpartiet har olika syn på hur många asylsökande Sverige klarar av att ta emot. Moderaterna vill se en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik där vi tar emot färre asylsökande.
Skyddsskäl ska vara avgörande för huruvida man får stanna i Sverige eller inte. Och får man nej på sin asylansökan måste man också återvända till sitt hemland. Om inte återvändandet fungerar riskerar skuggsamhällen att skapas med social utsatthet, brott och illegalt arbete.
Tobias Billström (M)
gruppledare i riksdagen
Jonas Ransgård (M)
oppositionsledare i Göteborg