Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Hot och hat 2.0. På torsdagskvällen anordnade Publicistklubben en debatt om hur hot och hat skadar journalistikens roll i det demokratiska samhället. Från vänster, Sarah Britz, Faktum, Mathias Ståhle, Eskilstuna-Kuriren, Hanna Toll, Sveriges Radio, och Jesper Strömbäck, JMG.
Hot och hat 2.0. På torsdagskvällen anordnade Publicistklubben en debatt om hur hot och hat skadar journalistikens roll i det demokratiska samhället. Från vänster, Sarah Britz, Faktum, Mathias Ståhle, Eskilstuna-Kuriren, Hanna Toll, Sveriges Radio, och Jesper Strömbäck, JMG.

Debatt om ökat hot och hat i vardagen

Journalist är ett yrke där hot och hat är vardag. Och det ökar. Men det är inte bara inom journalistiken det blir allt vanligare. På torsdagskvällen anordnade Publicistklubben debatten hat och hot 2.0.

 

Sarah Britz, chefredaktör på Faktum öppnar torsdagskvällens debatt på Pustervik. I panelen sitter Mathias Ståhle, grävande reporter på Eskilstuna-Kuriren, Hanna Toll från Sveriges Radio och medieprofessorn Jesper Strömbäck från JMG, Göteborgs universitet. De ska diskutera kring hur ökat hot och hat bidragit till ett hårdare klimat kring journalistikens viktiga roll för demokratin. Mathias Ståhle berättar om hur det började med ökade samtal till redaktionen.
– Vi märkte att vi hade fått över 100 samtal till vår lilla redaktion, där människor under falsk identitet försökte trolla oss, säger han.

Uppmärksammad granskning

Detta blev uppstarten på en granskning som resulterade i kartläggningen av en trollfabrik, som kallar sig Granskning Sverige, som sprider hat på nätet mot betalning. Här uppmanas personer att under falsk identitet ringa samtal till redaktioner, spela in och klippa i samtalet så att det blir ”underhållande” för att sprida det på nätet. Sarah Britz blev uppringd av en man som presenterade sig som "Janne".
– Det var som ett vanligt läsarsamtal förutom en underton av aggressivitet och sedan klipptes 20 minuter av samtalet ner till 12, säger hon och fortsätter:
– Detta drabbar tyvärr de vanliga mediekonsumenterna som möts utav en rädd journalist eller ingen alls då man kanske väljer att inte vara tillgänglig.


Mathias Ståhle pratar om en växande hatkultur och hur det grundar sig i dagshändelser; Trumps attackerar journalister, vad som händer med Brexit och hur vi ska se på migrationssituationen. Jesper Strömbäck håller med om att klimatet har blivit oroligare.
– Det har hänt mycket på kort tid. Vi ser en växande populism åt båda håll och det delar in folk i grupper, man väljer att enbart se de källor som styrker ens åsikt, säger han.
Han menar att då vi lever i en global värld påverkar det och sätter stämningen även här.
– Pressfriheten har sjunkit och ligger på en lägsta nivå sedan 2005. Och det handlar om hot på elitnivå som Trump men också hot underifrån som de här trollfabrikerna, säger han.

Många känner sig hotade

Var tredje journalist har någon gång under de senaste tre månaderna blivit utsatta för hot enligt Svenska Journalistförbundet. Vanligaste är hot via sociala medier och mejl. Mathias Ståhle på Eskilstuna-Kuriren menar på att människor alltid hatat men att tekniken gör det möjligt på ett annat sätt.

– Men jag tror de alternativa medierna kommer krackelera till sist, att människor vill ha tillförlitlig information och väljer att gå tillbaka till de traditionella medierna.

Mest läst