Efter det nedslående svenska Pisa-resultatet, fortsätter vår skolminister hävda att skolan är på väg åt rätt håll. Fler betyg, fler nationella prov och mer katederundervisning är hans medicin, trots att dessa åtgärder har lite med lärande att göra. Betyg är ett kvitto på det redan inlärda, ett nationellt prov är en kontroll av vad eleverna redan lärt sig. Katederundervisning är en metod, som kan vara bra eller dålig beroende på hur den utförs.
Brist på skolutveckling
Skolministern tycks inte se bristen på möjligheter för lärare att utvecklas inom skolsystemet. Skolan kan inte förlita sig på enskilda eldsjälar som utvecklar på fritiden. Om vi vill höja elevernas resultat borde utveckling ske på varje skola, varje dag, i en lärande organisation.
Allt börjar med en bra lärare. Därför måste vi fråga oss vad som gör en lärare bra? Professor John Hattie vid University of Melbourne har i sin metastudie tittat på världens skolor för att ta reda på vad som gör att vi lär oss. Studien visar att nästan allt vi gör som människor har en lärande effekt. Skolan måste därför fokusera på att lära sig se vad som har mer effekt än den effekt som livet självt har på lärandet. Hattie skriver i boken Synligt lärande att en bra lärare är en lärare som förstår sin egen påverkan på sina elever. Därför bör vi diskutera vad vi på nationell nivå kan göra för att skapa förutsättningar för att alla lärare ska se och utveckla sin egen påverkan.
Instituet McKinsey & Company har i rapporten How does the worlds best- performing school come out on top delat in skolor utifrån utvecklingsbehov för att visa på vad världens olika länder behöver göra för att utvecklas. Det Sverige behöver göra, enligt rapporten, är att systematiskt ge utrymme för lärare att tillsammans utvecklas didaktiskt i sina ämnen. Om skolan blir en lärande organisation där lärare får tid och möjlighet att systematiskt, kollegialt utvärdera sin egen praktik, för att se hur undervisningen korrelerar med elevernas lärande, kommer svensk skola kunna ta nästa steg. Då skulle också de lärare som brinner för skolutveckling tas tillvara.
En lärande organisation
Professor emeritus Michael Fullan vid University of Toronto fick för tio år sedan uppdraget av Ontarios skolminister att vända Ontarios negativa skolresultattrend. Fullan fokuserade på lärarna och deras utvecklingsmöjligheter. I Ontario valde man att ta ett helhetsgrepp om skolan och skapa en nationell lärande organisation där alla som verkar inom skolan är fokuserade på att alla elever kan och därför ska lära. Rektor är delaktig som pedagogisk ledare för lärarnas utvecklingsarbete och engagerad i elevernas lärprocesser. Ekonomerna förstår att om undervisning håller kvalitet sparas också pengar i slutändan och har därför mer tålamod och förståelse för att elevens lärande måste stå i centrum. Även utbildningsförvaltningarna förstår hur lärprocesser fungerar och ger skolor konstruktiv feedback, lyfter olika positiva exempel och ger utrymme för utbyte mellan skolor. Skolpolitikerna förstår att lita på professionen och fattar beslut utifrån det. Och framförallt tillåts och uppmuntras lärare att utvecklas inom skolorganisationen vilket får en direkt påverkan på elevernas resultat.
För oss låter dessa åtgärder som en dröm. Men när skolministern tycker att allt är bra, när Skolverket och Skolinspektionen inte operativt lyfter skolors goda exempel och skapar en organisation för utbyte, när kommunerna inte ser att utvecklade skolor sparar pengar på lång sikt, när rektorer manas att ha fokus på ekonomi och marknadsföring och när läraren ensam förväntas förändra elevernas resultat så kommer vi inte att vända trenden.
Fokuserar på elevens lärande
De skolor som lyckas vända resultat i Sverige är de där hela organisationen har valt att fokusera på elevens lärande och låta det få högsta prioritet. Olika skolor kan ha valt olika metoder men gemensamt är att man ständigt och tillsammans utvärderar sin egen praktik och att man har en övertygelse att alla barn kan och därför ska lära.
Ska vi fortsätta förlita oss på eldsjälar som på fritiden utvecklar skolan eller ska vi skapa en organisation där dessa eldsjälar tas tillvara och får växa? Vi tycker inte Skolsmedjan borde finnas men eftersom ingen annan tar tag i att på nationell nivå skapa förutsättningar för en lärande organisation på lokal nivå får vi göra det.
Vi vill tillsammans med Lärarförbundet verka för att svensk skolas goda exempel sprids och vi vill skapa utbyte mellan skolor. Vi vill verka för rektors pedagogiska ledarskap så att lärare får möjlighet att utvecklas så att våra barn gör detsamma. För om vi vill att alla elever ska nå sin fulla potential måste också varenda lärare bli så bra som den någonsin kan bli. Om det ska ske måste det skapas en organisation där lärandet ständigt är synligt och där de goda exemplen systematiskt tas tillvara, sprids och utvecklas. Tillsammans kan vi vända det här, men då måste vi ta våra barn och deras lärprocesser på allvar.
Karin Berg
lärare, Skolsmedjan
Viktoria Struxsjö
lärare, Skolsmedjan
Elisabet Mossberg
ordförande Lärarförbundet Göteborg
Johan Törnroth
ordförande Lärarförbundet Stockholm