Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Debatt 5/10Göran Hägglund: Inför AT-tjänst för lärare i den svenska skolan

Debatt I Sverige råder det brist på lärare i skolan. Dessutom överväger var fjärde lärare att lämna yrket och många är långtidssjukskrivna. Kristdemokraterna presenterar därför i dag tio steg för att förändra lärarutbildningen och synen på lärarnas roll och status, skriver Göran Hägglund och Torsten Lindström.
Det är ingen slump att Sverige har halkat efter i flera internationella kvalitetsundersökningar om skolan. Tvärtom är det en följd av den skolpolitik som socialdemokraterna fört under lång tid. Inte minst handlar det om synen på lärare och lärarutbildningen.

Höstterminen 2001 infördes den nya lärarutbildningen. Kristdemokraterna stod tillsammans med flera partier bakom reformen. Det beklagar vi i dag. Den blev inte som vi tänkt oss på en rad avseenden. Sedan införandet har vi också slagit larm om de brister som finns i lärarutbildningen och fått gehör för vissa krav om att kunskaper om läs- och skrivinlärning måste vara obligatoriska för lärare som ska arbeta med yngre barn. I våras kom så Högskoleverkets granskning av lärarutbildningen. Den innehöll delvis allvarlig kritik som måste föranleda förändring.

I Sverige råder det brist på lärare i skolan - till skillnad mot bland annat i Finland där läraryrket har hög status. I Sverige överväger i dag var fjärde lärare att lämna yrket (SCB) och många är långtidssjukskrivna. Priset för detta har eleverna fått betala genom att skolorna i ökande omfattning anställer obehöriga lärare. Detta är en orimlig utveckling - läraryrket måste återfå former och innehåll så att långtidssjukskrivningar och avhopp minimeras.

Kristdemokraterna presenterar därför i dag tio steg för att förändra lärarutbildningen och synen på lärarnas roll och status.

1. Vi vill införa en ny struktur för lärarexamen. Efter lärarexamen ska ett års provanställning följa då det finns garanterad handledning, liknande en läkares AT-tjänstgöring. Därefter ska läraren kunna ansöka om legitimation.

2. Vi vill att den nya lärarutbildningsstrukturen utfärdas av Skolverket, skolans egen tillsynsmyndighet, på samma sätt som till exempel Socialstyrelsen legitimerar vårdyrkena. För att erhålla lärarlegitimation ska man ha avlagt lärarexamen samt uppfylla yrkesetiska kriterier. Lärarlegitimationen bör vara ett krav för att få tillsvidareanställning som lärare.

3. Vi vill införa en ny form av lärartjänst. En legitimerad lärare ska kunna få titeln "överlärare". Den ska också kunna vara öppen för lärare med specialkunskaper inom sitt område. Den nya tjänstestrukturen med kravspecifikationer för de olika nivåerna bör skrivas in i skollagen.

4. Vi vill tydliggöra ledarskapet i skolan. Skolans rektor bör ha en pedagogisk utbildning som minst motsvarar utbildningen hos dem han eller hon leder. I dag är det alltför sällan på detta viset. En skärpning av skollagen bör ske så att genomförd rektorsutbildning blir en förutsättning för att kunna anställas som rektor.

5. Vi vill slopa den enhetliga lärarexamen och införa tre nya examina. Det är absurt att det i dag bara finns en examen, oavsett om man vill arbeta i förskolan eller i gymnasie-skolan. Tre nya examina bör införas inom lärarutbildningen: förskollärare för 0-6 åringar, barnlärare för 7-12-åringar och ungdomslärare för 13-19-åringar. Den gamla speciallärarutbildningen måste återinföras.

6. Vi vill öka utrymmet för ämneskunskaper. Det nya allmänna utbildningsområdet på 60 poäng upplevs av studenter och lärarutbildare som otydligt. Vi vill minska denna del till 40 poäng. Kvarvarande 20 poäng bör användas till en utbildning mer kopplad till skolan.

7. Kunskap om mobbning och konflikthantering samt ledarskapsutbildning bör vara obligatoriskt för alla blivande lärare. Den läroplan som togs fram av den borgliga regeringen och som betonar en värdegrund förvaltad av kristen tradition och västerländsk humanism har motarbetats av socialdemokraterna, vilket betalats av eleverna. Bara 2 av landets 29 lärarutbildningar har obligatorisk utbildning om mobbning och konflikthantering. Trots löften från utbildningsminister Leif Pagrotsky har inte detta förbättrats.

8. En nationell plan bör tas fram för att strukturera praktiktjänstgöringen inom lärarutbildningen. Regeringens brist på ansvar för praktiken har fått till följd att praktiken görs på fel utbildningsnivå samt att en del handledare får ersättning, andra inte.

9. Vi vill tydliggöra betydelsen av lärarutbildningen. Kraven för att bli godkänd måste skärpas liksom forskningsanknytningen till både ämnen och utbildningsvetenskap.

10. Vi vill att enbart legitimerade lärare ska undervisa i skolan. I dag faller var femte läraranställd utanför skollagens kriterier för en lärare. Utbildade lärare konkurreras ut då kommunerna föredrar att anställa obehöriga lärare. Skillnaden i kompetens mellan outbildade lärare och utbildade måste skärpas och vi föreslår att detta görs genom att de som saknar lärarutbildning framöver tituleras "biträdande lärare", med begränsade befogenhet och ansvar jämfört med legitimerade lärare och en anställningstid på max fem år. En biträdande läraranställning ska självklart vara meriterande i antagningsprocessen till lärarutbildning.

Vi kristdemokrater ser ett tydligt behov av att förändra och stärka svensk lärarutbildning och synen på lärarrollen. Ytterst handlar det om våra barns och ungas utbildningsmöjligheter att få de kunskaper som behövs för ett gott liv.

Göran Hägglund
partiledare (kd)
Torsten Lindström
högskole- och lärarpolitisk talesman
Mest läst