Debatt: 28/12 Marie Demker: Den vanskliga valfriheten

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Valfrihetens historia är omöjlig att skilja från den fria viljans historia. Fri vilja handlar om rationalitet, medvetande och handlingsfrihet. I huvudsak diskuterar äldre filosofer som till exempel René Descartes, David Hume och John Stuart Mill den fria viljan som en personlig förmåga. I filosofin efter Martin Heidegger och Jean-Paul Sartre har valet av det egna livet getts en helt avgörande betydelse för förverkligandet av en genuin mänsklig existens.

I den religiösa sfären har inte det fria valet getts lika positiva tolkningar. Första Mosebok (3:6) berättar att Eva ansåg att kunskapens träd "var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt". Det är människans första kända fria val. Resultatet blev att människan enligt bibelberättelsen blir utdriven ur lustgården. Och både människan och ormen - som lurade henne - blir hänvisade till smärta, förnedring och hårt arbete.

ANNONS

Svenska språkets begrepp "valfrihet" är emellertid mindre djupsinnigt. För det första är begreppet inte kopplat enbart till individens egen förmåga att välja utan anspelar på relationen mellan det fria valet och det utbud som finns att välja mellan. För det andra lanseras begreppet starkt i samband med den så kallade högervåg som sveper över västvärlden under 1980-talet. Begreppet valfrihet är således tätt sammantvinnat med en marknadsliberal politik.

Upplysning

Politiskt har valfrihetsbegreppet sin bas i den liberala upplysningens idéer om den osynliga handen, egenintresse och konkurrens. Redan under 1700- och 1800-talet utvecklade ekonomer teorier för hur medborgarnas fria val tillsammans med fri konkurrens på marknaden skulle ge största möjliga nytta för samhället som kollektiv.

I samband med vårt moderna välfärdssamhälles framväxt framträder flera ekonomer med liknande idéer, men också med politiska anspråk. Under 1950- och 1960-talen visar de hur marknadslösningar med fri konkurrens och valfrihet för medborgarna skulle ge bättre effektivitet än de statsstyrda skattefinansierade lösningarna. Men det är först under 1980-talet som dessa idéer får genomslag i den offentliga debatten och begreppet valfrihet därmed blir ett slagord i valkampanjer och i debattartiklar.

Efter 1960- och 1970-talets vänstervåg följde en högervåg som orkestrerades av en stark opinionsbildande offensiv från aktörer med ursprung i näringslivet. Till de mest aktiva i att förändra den politiska debatten i Sverige hörde SAF (nuvarande Svenskt Näringsliv), Timbro, Den Nya Välfärden och Industriförbundet.

ANNONS

Marknaden

I det nya debattklimatet kom begreppet valfrihet att bli centralt. Kända amerikanska ekonomer som James Buchanan och Milton Friedman drev tesen att statens ansvar inte skulle utsträckas till ekonomiska frågor, dessa skulle marknaden lösa.

Efter 1968 års auktoritetsnedrivning återstod få auktoriteter på den samhälleliga arenan. Värden som solidaritet och jämlikhet hade fått ge vika för en individualistisk politisk trend medan ekonomiska kalkyler, nyttighet och effektivitet hade blivit allt viktigare i ett Sverige som under 1970-talet gått igenom ett strukturrationaliseringens stålbad.

Staten som problemlösare hade förlorat sin auktoritativa ställning, nu återstod endast marknaden att förlita sig till. Inför valet 1979 genomförde SAF ungdomskampanjen "Satsa på dig själv" och begreppet "övningsföretag" som en del i gymnasieutbildningen lanserades. Den svenska politiken var redo för valfriheten.

Valfrihet som begrepp lanserades primärt inom tidigare statliga eller kommunala sektorer som vården, skolan och äldreomsorgen. Viktiga uttolkare och förmedlare av budskapet in i politiken var gestalter som Margaret Thatcher och Ronald Reagan. Utgångspunkten var att människan var kapabel att välja själv efter sina behov och att en marknadslösning - där flera alternativ konkurrerade med varandra - skulle undanröja problem med byråkrati, köer och pampvälde.

Det socialdemokratiska partiet, som vuxit samman med statsmakten, hade fått hård kritik för maktmissbruk och betongpolitik. Nu skulle medborgarna göras myndiga och själva få välja.

ANNONS

Valfrihet är därför förknippad inte bara med personlig kapacitet att välja utan lika mycket med de val som går att göra. Valfrihet utan marknad är inte logisk, liksom inte heller marknad utan valfrihet. Men efter den första yran har knappast valfrihetens utlovade välsignelser slagit in.

Global reglering

Trots avregleringar av egentligen alla tidigare statsstyrda och globalt reglerade områden som energiförsörjning, allmänna kommunikationer och finansmarknad är samhället inte förskonat vare sig från byråkratiska processer eller från maktmissbruk. Fritt val av skola och sjukvård har inte skapat bättre kunskaper eller mer effektiv behandling. Här kan dock invändas att valfriheten på intet sätt genomförts fullt ut på dessa områden.

Efter 1980-talets högervåg kom i stället de stora nedskärningarna i den offentliga sektorn att underblåsa behovet av valfrihet. Valfrihet i de offentliga nyttigheterna skulle nu göra användningen av de offentliga utgifterna effektivare och minska behovet av dyrbar administration och rigida organisationer. Syftet var att sänka statens utgifter för den offentliga välfärden, och genom att utsätta alla kollektiva nyttigheter för konkurrens tvinga fram en billigare välfärd.

Medborgarnas valfrihet blev därmed inte längre ett medel för personlig växt som hos de borgerliga ideologerna, utan i den socialdemokratiska tappningen i stället ett verktyg för staten att hantera de offentliga utgifterna.

ANNONS

Valfrihet upplevs av många medborgare i dag som ett tvång i stället för en möjlighet. Likaväl som möjligheten att själv få välja i livet är ett nödvändigt villkor för mänsklig värdighet, så är tvånget att alltid välja detsamma som att bli fråntagen sin frihet.

Var det verkligen den sorts valfrihet Jean-Paul Sartre syftade på när han menade att vi förverkligar oss själva genom våra val? Eller har valfriheten i stället blivit en strypsnara för vår existens?

ANNONS