Vinvärlden är en bransch där storytelling – konsten att skapa en historia om sin verksamhet i säljande syfte – fanns långt innan det blev ett modeord inom andra branscher. Här har man alltid vetat att berättelsen om vinet, vingården, familjen, kulturen och så vidare är viktigt för att sälja vinet.
Den tanken klingar i bakhuvudet när jag läser författaren och journalisten Mats-Eric Nilssons bok Château Vadå – det okända fusket med ditt vin (Ordfront) som kom ut i september. Här berättar han bland annat om de processer och tillsatser som man får använda inom vintillverkning. Han gör det med en insinuant ton, som om det pågår en gigantisk konspiration för att lura vinkonsumenter med farliga tillsatser i vinet.
Alla processer och tillsatser som beskrivs är fullt tillåtna, inom både EU:s lagstiftning och de vinproducerande ländernas. Är det att fuska, att till exempel använda bentonitlera eller äggvita för att klara vinet? Eller att olika jäststammar har olika egenskaper och kan framkalla olika karaktär hos vinerna?
Nej, förstås inte. Det är olika sätt att se på vinproduktion. Vilken väg man väljer beror på vilket sorts vin man vill göra. Riktigt fusk i vinbranschen är präktiga skandaler som när vinhandlarfirman Grands Vins de Gironde 2014 blev påkommen med att blanda billigt vin från Languedoc i sina Bordeaux-viner och sälja under falsk etikett. Det ledde till åtal. Domen föll den 5 april i år – företaget dömdes till böter på 200 000 euro.
Men om vinkonsumenter vill köpa boxviner som kostar så lite som möjligt och samtidigt tror att det är en genuin produkt skapad på en liten vingård i Toscana av en hängiven vinmakare, då handlar det mer om lyckad storytelling än fusk.
Det är som att tro att man fått en skräddarsydd kostym när man handlat på varuhusrean.
Marie Oskarsson är Två Dagars vinexpert. Hon provar alla produkter i Systembolagets sortiment och gör varje vecka ett urval av dem som är bäst just nu.
