Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

En man ger en Fox News-bil fingret. Bild: Bild: Brendan Smialowski

David Brock och Ari Rabin-Havt | The Fox effect

Litteraturrecensioner Rupert Murdochs Fox News har varit central för Tea Party-rörelsens framväxt och organisering. Lars Åberg läser en nyutkommen bok om propaganda, demonisering och desinformation.

Sakprosa

David Brock och Ari Rabin-Havt

The Fox effect

Anchor Books

USA:s största nyhetskanal i kabelnätet, Fox News, sysslar inte med nyhetsverksamhet; det medarbetarna producerar är propaganda, demonisering och desinformation. Det skriver David Brock, drivande i den medie­granskande organisationen Media Matters for America, tillsammans med kollegan Ari Rabin-Havt i nya boken The Fox effect.

Knappast något jordskalvsavslöjande, kan man tycka, och textens företräden får främst sökas i katalogiseringen av absurda detaljer och i det faktum att man också ges anledning att fundera över ny-mccarthyistiska tendenser i den svenska debatten.

Brock vet en del om smutskastningskampanjer. Under Ronald Reagans år vid makten tillhörde han den neokonservativa mediekretsen i Washington och senare ägnade han sig åt att bidra till att trasa sönder Bill Clinton. För tio år sedan gav han plötsligt ut boken Blinded by the right och kom ut som reformerad, ex-konservativ mediekritiker.

Huvudpersonen i The Fox effect är Roger Ailes, politisk strateg och konsult som i decennier verkat i de republikanska kulisserna och av ägaren Rupert Murdoch getts fria händer att utforma Fox News. Murdochs biograf Michael Wolff hävdar att denne aldrig tittar på tv, men hyser en kvardröjande, otidsenlig kärlek till 1950-talets tabloider som kanske också kan översättas i Fox-termer. En komplikation här – en bland många som inte diskuteras djupare av Brock och Rabin-Havt – är att Murdoch uttalat stöd för Barack Obama samtidigt som denne av tv-kanalen utmålas som potentiell landsförrädare.

Ailes är imageskapare och bekymrade sig som ung rådgivare hos Richard Nixon för framtoningen i tv-rutan. 1970 lanserade han idén att producera färdiga nyhetsinslag, som kunde runda nyhetsredaktionerna och sändas okommenterade av lokala stationer. När Fox News startade 1996 såg Murdoch Roger Ailes som den självklare skutskepparen.

Målgruppen blev vanligt småstadsfolk, de mellan New York och Los Angeles. Medan andra rikstäckande medier sa sig vilja bevaka händelser på ett rättvisande sätt talade Fox om att segra, både som nyhetskanal och som nation. Elfte september gjorde Fox News till hejarklacksledare. Om de stod på amerikanska folkets sida måste CNN stå på terroristernas. Och beviset? Kolla bara vem som hade amerikanska flaggan i bild.

Brock och Rabin-Havt beskriver utbudet som infotainment för en konservativ publik, men identifierar ett skifte i samband med det senaste presidentvalet. Sedan dess är hela maskineriet inställt på revansch hösten 2012; många av de mest framträdande republikanerna medarbetar hos Fox och utbudet kan i stora stycken framstå som ett kontinuerligt partikonvent. Kampanjen mot Obama har påmint om skränet på nätet: han är egentligen inte född i USA, han är muslim, kommunist, rasist. Två dagar efter att den nye presidenten hade svurits in slog programledaren Sean Hannity fast: ”Han kommer inte att lyckas. Socialismen har misslyckats.”

Kanalen blev också central för Tea Party-rörelsens framväxt och organisering. Samhällsskribenten Thomas Frank ironiserar i sin senaste bok Pity the billionaire över den republikanska verklighetsbeskrivning, som fick kraschen på Wall Street att inspirera en gräsrotsrörelse med krav på obegränsad makt åt dem som orsakat problemen. Det är, skriver Frank, som om allmänheten skulle ha propsat på mer kärnkraft dagen efter olyckan i Harrisburg.

Bisarra eller destruktiva aktiviteter leder inte sällan till att motståndarna överdriver deras betydelse. Brock och Rabin-Havt kan ha rätt i att Roger Ailes har använt sin fallenhet för tv-produktion för att ”i grunden skada vårt politiska och mediala landskap och lämna efter sig cynism och förödelse”, men all moralisk backlash är inte tv:s fel och det räcker inte med Fox News för att vinna valet i höst.

I en intervju i fjol sa Ailes: ”Alla andra kanaler har lämnat över sina program till liberalerna. Det är vi som utgör motvikten.” Inte olikt andra av tidens politiska rörelser har Fox-konservatismen odlat missnöjet, nostalgin och motviljan mot obegripliga eller oåtkomliga eliter och i citatet från högsta chefen kan man känna igen svenska debattröster från både höger och vänster. Att identifiera sig själv som offer har ju blivit en stark drivkraft och ett argument för att döma ut andras åsikter som fördomsfulla och rentav hatiska.

Skakningarna i Murdochimperiet, med den brittiska avlyssningsskandalen i centrum, understryker behovet av att se upp med dem som vill kolportera sin politik, affärsverksamhet eller brottslighet som journalistik. Fox News har odlat splittring och konflikt, men är samtidigt ett symptom på den växande informationsklyftan. Ju fler kanaler vi fått desto ihärdigare tycks vi förstärka våra egna ekokammare.

Rupert Murdochs Fox News har varit central för Tea Party-rörelsens framväxt. Lars Åberg läser om propaganda, demonisering och desinformation.

Bild - 2

Lars Åberg är författare och kulturskribent. Medverkar regelbundet i GP. Aktuell med böckerna West (tillsammans med fotografen Lars Strandberg) och Hoppets hamn.

Mest läst