Norrmannen Anders Behring Breivik, ansvarig för 77 personers död i Norge i juli, hade av allt att döma inget stöd från någon organisation. Många har ställt sig frågan om han hade kunnat upptäckas.
Den som agerar ensam ställer till det för polisen. Grundläggande underrättelsearbete går ut på att leta efter kontakter och kopplingar mellan olika personer.
–Det kan vara att man fysiskt spanar på någon eller att man uppmärksammar något genom telefonavlyssning. Och det är just det som saknas med de ensamagerande. Vi vill hitta personerna innan de blir gärningsmän, säger Johan Olsson, analyschef på Säpo.
"Liten koppling"
Men det finns fler sätt att närma sig de så kallade ensamvargsterroristerna. Dels kan läkare eller vänner upptäcka att en person blir sluten och förändras, dels kan butiker som säljer till exempel kemikalier fatta misstankar vid oväntade beställningar.
Som en tredje väg finns analyser av texter på nätet, vilket inte alltid är enkelt.
–Det är en knäckfråga. Många reagerar på att de här personerna säger hemska saker på nätet. Men kopplingen mellan att skriva något odemokratiskt och att begå ett allvarligt brott är väldigt, väldigt liten, säger Olsson.
Facebook och vapenlicenser
Lisa Kaati, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), arbetar på att ta fram nya metoder för att ringa in ensamvargarna. Hon undersöker om det går att sätta ihop ett paket med datorprogram som kan hjälpa polisen. Kärnan är att kunna analysera information som dyker upp från olika källor, vare sig det handlar om en Facebook-status eller en vapenlicens.
–Som människa är det svårt att hålla reda på allt. Man måste på ett strukturerat sätt leta efter indikatorer och bocka av, säger Kaati.
Spå framtiden
I dag bedrivs forskning om hur man i en pågående gisslansituation kan mata in fakta om vad som händer för att sedan få ett svar på vad som är gisslantagarnas nästa steg. I en databas har uppgifter om hundratals tidigare fall lagrats som med hjälp av statistik och matematik kan användas för att försöka förutspå framtiden. På samma sätt skulle polisen kunna spåra en misstänkt ensamterrorist.
–Man kan tänka sig att man observerar att en person gjort flera saker och genom avancerade matematiska modeller kan man beräkna hur troligt det är att personen tar nästa steg, säger Kaati.
Många väljer att vara anonyma på forum och bloggar, men genom att identifiera de olika signaturer personerna väljer går det att följa deras åsikter. Det finns tekniker som gör att man kan känna igen vem som skrivit vad, trots att författaren väljer olika alias.
Olsson understryker att Säpo knappast kan följa alla nätforum där inläggen rasslar in varje sekund.
–Det är inte en väg vi tror på, varken ur rättssäkerhetssynpunkt eller ur effektivitetssynpunkt, säger han.
Breivik lämnade spår
Ett av verktygen som kan ingå i FOI-forskarnas "datorpaket" är en avancerad webbspindel. Programmet hämtar automatiskt hem text från ett stort antal sajter och går genom ord för ord för att sedan skapa länkar mellan olika sajter, diskussionsämnen och personer.
–Om jag vill veta vilka som ofta skriver att de hatar kungen och hur de är relaterade till varandra kan jag bestämma att spindeln ska sammanställa det åt mig, säger Kaati.
Säpos analytiker vill dock inte berätta vilka program de använder eller vad de hittar på nätet.
–Vi vill inte att folk ska kunna räkna ut vad de ska göra för att inte bli upptäckta, säger Johan Olsson.
Det är omöjligt att veta, betonar Lisa Kaati, men kanske hade Breivik kunnat upptäckas med hjälp av andra analysmetoder.
–Han hade ju lämnat ganska mycket spår efter sig på internet. I dag ser man inte hela pusslet utan har bara småbitar, med bättre verktyg skulle man kanske kunnat få hela bilden, säger hon./TT
Strax före klockan 15.30 fredagen den 22 juli i år kom larm om en stor explosion i regeringskvarteret i centrala Oslo.
Två timmar senare kom ett nytt larm om att en man klädd som polis sköt ungdomar på Utöya, där Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF höll sommarläger.
Omkring en timme efter det andra larmet greps Anders Behring Breivik, som har erkänt båda dåden.
På Utöya dödades totalt 69 personer, i Oslo åtta.
